Irak, stat i Mellanöstern; 438 300 km2, 39,2 miljoner invånare (2017). Irak

(11 av 81 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Den centrala delen av Irak är ett lågland mellan de iranska randbergen i öster och den syrisk-arabiska platån i väster. Området upptas av Eufrat och Tigris, och dess flacka flodslätter sänker sig långsamt mot

(34 av 237 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

En centralt belägen region i Irak är låglandet omkring floderna Eufrat och Tigris. Det är ett sänkningsfält med ett utfyllnadsområde längst i söder och skiljer ett platåartat ökenområde i väster från ett smalt högland i nordöst. Landet mellan floderna, Mesopotamien, är bredast

(42 av 300 ord)

Klimat

Irak tillhör ökenklimatbältet i sydvästra Asien. Sommaren (maj–oktober) är i allmänhet

(11 av 72 ord)

Växtliv

Öken och halvöken upptar största delen av Irak. Där finns en gles och artfattig vegetation av buskar, som amarantväxten saxaul (Haloʹxylon peʹrsicum), låga förvedade perenner och efter vinterregnen en hel

(30 av 208 ord)

Djurliv

Bland större däggdjur i öken- och halvökenområdena kan nämnas guldschakal, strimmig hyena, karakal, dorkasgasell, krävgasell (Gazeʹlla subgutturoʹsa) och mungo. Lejon

(20 av 140 ord)

Naturskydd

Irak har ingen lagstiftning för naturskydd och inga formellt naturskyddade områden

(11 av 38 ord)

Befolkning

Irak hade 2017 en genomsnittlig befolkningstäthet av 89 invånare per km2, men de geografiska variationerna var stora. Flodslätterna kring Eufrat och Tigris var de mest tättbefolkade områdena, med upp till 500 invånare per km2, medan ökenområdena

(36 av 268 ord)

Språk

Officiellt språk är högarabiska. Ca 80 % av invånarna talar arabiska dialekter

(11 av 36 ord)

Religion

Större delen av Iraks befolkning tillhör islam; drygt hälften är shiiter. Shiitisk islam är mer dominerande i söder, sunnitisk i norr. Kurderna är för det mesta sunniter. Irakier av persisk härstamning är nästan alltid shiiter. Sunnitisk islam har

(38 av 270 ord)

Utbildning

Utbildningssystemet har byggts ut kraftigt sedan början av 1970-talet och omfattar förskola, grundskola, gymnasier och yrkesskolor samt universitet. Staten, som ansvarar för alla skolor och universitet, har som

(28 av 194 ord)

Sociala förhållanden

Irak är ett mansdominerat land, där kvinnans rättigheter och rörelsefrihet är starkt begränsade. Män och kvinnor har samma rätt till utbildning och arbete, men bara några procent av kvinnorna arbetar

(30 av 209 ord)

Näringsliv

Ekonomin i det gamla jordbrukslandet Irak har i modern tid dominerats helt av oljan. 1988 var Irak den näst efter Saudiarabien största oljeproducenten i

(24 av 166 ord)

Jordbruk

Trots oljans dominerande ställning i landets näringsliv fortsatte staten att satsa på jordbruksutveckling under 1980-talet. Den

(16 av 113 ord)

Mineral

Oljan är Iraks i särklass viktigaste råvara. Landet har världens femte största kända reserver av olja. År 2013 beräknades dessa uppgå till 141 miljarder fat. Bara en liten del

(29 av 206 ord)

Energi

Av primärenergin kommer 90 procent från olja. Elproduktionen baseras i huvudsak på

(12 av 79 ord)

Industri

År 1964 förstatligades alla större industriföretag, och industripolitikens mål har sedan

(11 av 67 ord)

Utrikeshandel

Landets export domineras av olja och oljeprodukter. De viktigaste importvarorna är

(11 av 29 ord)

Kommunikationer

Iraks kommunikationer har påverkats mycket av kriget mot Iran och av Kuwaitkriget. Landsvägsnätet

(13 av 89 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Irak är liten (19 tidningsex. per 1 000 inv., 2000). Det utkommer nio dagliga tidningar med riksspridning.

(18 av 123 ord)

Statsskick och politik

Bathpartiets styre och alla statliga institutioner, inklusive krigsmakten, föll samman eller upplöstes i april–maj 2003. USA bildade en tillfällig myndighet, Coalition Provisional Authority (CPA), för den koalition av stater som deltagit i invasionen av Irak. I maj blev diplomaten Paul Bremer III chef för CPA, och samma månad erkände FN:s säkerhetsråd i resolution 1483 USA-koalitionens roll som ockupationsmakt. FN:s mångåriga sanktioner mot Irak upphörde därmed. Bremer lät upprätta ett interimistiskt (tillfälligt) råd, Iraqi Interim Governing Council (IGC), med 25 medlemmar från

(80 av 1087 ord)

Rättsväsen

De viktigaste lagverken i Irak är civillagen, handelslagen, civilprocesslagen, strafflagen och

(11 av 64 ord)

Mänskliga rättigheter

Iraks befolkning har drabbats svårt av de tre stora konflikterna i landets moderna historia: Irak–Iran-kriget, Kuwaitkriget samt Irakkriget med den efterföljande ockupationen. Krigen har resulterat i ett raserat politiskt och ekonomiskt system, förödelse av landets infrastruktur samt fattigdom och sjukdomar. Grundläggande sjukvård har för

(44 av 308 ord)

Försvar

År 2010, sju år efter krigshandlingarna 2003 med den USA-ledda koalitionen, var den nationella enigheten i Irak under en vald regering formellt etablerad. I november 2008 slöts två centrala avtal mellan Irak och USA som innebar att USA successivt trappade ned sin närvaro, samtidigt som irakiska armé- och polisstyrkor övertog ansvaret för landets säkerhet. I december 2011 lämnade de sista av USA:s militära styrkor landet.

Uppbyggnaden av Iraks försvarsmakt berör enbart arméstridskrafter. Säkerhetsstyrkor och polisförband organiseras av inrikesdepartementet. Båda organisationerna sammanhålls av

(80 av 594 ord)

Litteratur, drama och teater

Irak hade tidigt en högtstående litterär kultur (se Assyrien, Litteratur och Babylonien, Litteratur). Genom muslimernas erövring blev Basra och Kufa centra, inte bara politiskt utan även för arabisk filologi, koranexeges och litteraturvetenskap. Under abbasiddynastin försköts det islamiska väldets medelpunkt, även i kulturellt hänseende, från Damaskus till den nya staden Bagdad. Kalifen al-Mamun upprättade i staden Vishetens hus (Bayt al-hikma), där grekernas naturvetenskapliga och kulturella skrifter översattes till arabiska. Även kulturimpulser från Persien och Indien övade starkt inflytande på arabiska prosaförfattare

(80 av 810 ord)

Film

År 1948 öppnades i Bagdad den första moderna filmateljén, som till en början huvudsakligen användes av turkiska filmskapare. Qamirans Husnis ”Said Effendi” (1955) markerar den irakiska filmens födelse. I den psykologiska personteckningen hade

(33 av 231 ord)

Konst och konsthantverk

När Bagdad grundades år 762 under den abbasidiska dynastin, flyttades den dåvarande islamiska världens centrum österut, med starkare östliga influenser i konsten som följd. Av störst betydelse blev emellertid

(29 av 203 ord)

Arkitektur

I Basra och Kufa uppfördes under första hälften av 600-talet två av islams äldsta, men inte bevarade, moskéer enligt den enkla arabiska planen med öppen gård och ett lågt, övertäckt bönrum mot qibla-väggen (böneriktningen). Byggnadsmaterialet var förmodligen soltorkat tegel.

(39 av 281 ord)

Musik

Iraks roll som ett av den arabisk-islamiska världens viktigaste kulturområden avspeglas också inom musiken (se arabisk musik och kurdisk musik), som trots

(22 av 157 ord)

Förhistoria

De äldsta fynden av mänsklig aktivitet i Irak härrör från bergstrakterna på gränsen mot Iran. Det mest betydande av dessa grottfynd är neandertalgravarna från Shanidar, daterade till mellersta paleolitikum (ca 80 000 f.Kr.).

Klimatförhållandena, som betingar mänsklig anpassning, har i Irak inte undergått någon radikal förändring de

(46 av 328 ord)

Historia

Kunskapen om Iraks äldsta historia vilar på rönen från arkeologiska utgrävningar,

(11 av 64 ord)

Den sumeriska tiden (ca 3200–2000 f.Kr.)

Från slutet av Uruk-perioden härrör de äldsta texterna, skrivna på lertavlor med bildskrift. Denna utvecklades efter något

(17 av 115 ord)

Assyrier och babylonier (ca 2000–539 f.Kr.).

Under de följande 1500 åren styrdes Irak till större delen av de semitiska babylonierna och assyrierna. Under gammalbabylonisk tid (ca 2000–1600 f.Kr.)

(22 av 154 ord)

Irans dominans (539 f.Kr.–637 e.Kr.)

Under tiden 539–331 f.Kr. ingick Babylonien som en viktig del i den persiske storkonungens rike,

(15 av 107 ord)

Den arabiska erövringen av Irak

Inom ett år efter profeten Muhammeds död 632 inledde dennes ställföreträdare, den förste kalifen Abu Bakr, ett fälttåg mot de

(20 av 140 ord)

Umayyaddynastins uppkomst i Irak

Efter mordet 656 på den tredje kalifen, Uthman, ägde avgörande uppgörelser rum inom den inre kretsen av

(17 av 116 ord)

Irak under abbasidkalifatet (749–1258)

Under umayyadkalifatet förekom åtskilliga upprorsförsök i Irak. En ättling till profetens farbror al-Abbas, Abu Muslim, fick ett brett stöd av oppositionella i Irak och inte minst från shiiterna. År 747 sammandrabbade Abu Muslims armé

(34 av 236 ord)

Mongolernas erövringsvåg

År 1258 hade mongolernas erövringsvåg nått Bagdad, där Djingis khans sonson Hülegü lät

(13 av 88 ord)

Osmansk seger över safaviderna

I början av 1500-talet erövrades Irak av en ny turkisk och shiitisk dynasti, safaviderna. Redan 1534 erövrades Irak av de sunnimuslimska osmanerna, som hade Istanbul som huvudstad. Irak indelades i tre provinser, Bagdad, Mosul

(33 av 231 ord)

Irak som brittiskt mandat

Under första världskriget ockuperade britterna stegvis Irak. Vid fredskonferensen i Paris 1919 gjordes Irak till ett brittiskt mandat i enlighet med artikel 22 i NF:s

(25 av 177 ord)

Monarkins utveckling efter självständigheten

År 1932 fick Irak formell självständighet. Faysal dog 1933 och efterträddes av sin son Ghazi, som fick allt större problem med att klara motsättningarna mellan olika religiösa och etniska grupper, liksom mellan olika familjer/klaner. Ghazi dog i en bilolycka 1939, och

(41 av 286 ord)

Irak som republik

Republiken Irak utropades 1958, och Abd al-Karim Qasim tog över ledarskapet inom ramen för en vänsterinriktad regering. Irak förklarades alliansfritt och lämnade Bagdadpakten 1959. Qasim inbjöd den kurdiske gerillaledaren al-Barzani att återvända till Irak från sin exil i Sovjetunionen. Inledningsvis hade Qasim stöd från både panarabiska och kommunistiska grupper samt av de kurdiska stammar som Barzani och hans Kurdiska demokratiska parti (KDP) kom att kontrollera. Lagar som förbättrade eftersatta gruppers situation infördes; däribland stärktes de irakiska kvinnornas civilrättsliga ställning. Samordningen

(80 av 1556 ord)

Efter Irakkriget

Operation Iraqi Freedom, som leddes av general Tommy Franks, startade formellt 20 mars 2003 med en attack mot Bagdad. Under mars och april 2003 kom den amerikansk-brittiskt ledda invasionen att resultera i att Saddam Husseins styre kollapsade. Brittiska trupper tog kontrollen över södra Irak, och 3 april började amerikanska trupper tränga in i Bagdad. Den 5 april intogs centrala delar av staden, och under de påföljande dagarna tog kurdiska trupper kontrollen över Kirkuk. (Se Irakkriget.)

Den 1 maj 2003 förklarade president George W.

(80 av 1140 ord)

Islamska staten

I slutet av 2012 började sunnimuslimska grupper genomföra omfattande protester mot den växande marginalisering som gruppen upplevde, varvid våldet tilltog på nytt. Våren 2013 hade brutaliteten eskalerat till samma nivåer som 2008. Flera bombningar skedde i irakiska Kurdistans huvudstad Erbil, något som inte hänt sedan 2007. Den av FN terrorstämplade organisationen Islamiska staten (IS) tog på sig dåden. Det var IS:s vedergällning mot att irakiska peshmerga aktivt deltog i bekämpandet av IS i Syrien.

Läget förvärrades ytterligare 2014 då Irak hamnade i

(82 av 1023 ord)

Medverkande

  • Anders Hammarlund
  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Hans Holmén
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Hjärpe
  • Jan Retsö
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Karin Ådahl
  • Lars Åhlander
  • Lennart Weibull
  • Marianne Aringberg-Laanatza
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Olof Pedersén
  • Per Lassen
  • Ragnar Hall
  • Sanna Trygg
  • Sven Behrens
  • Tomas Gerholm
  • Tryggve Kronholm
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulf Hagman

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
C.C. Townsend & E. Guest, Flora of Iraq 1 (1966).
Befolkning och etnografi:
M. Farouk-Sluglett & P. Sluglett,Iraq since 1958 (2:a upplagan 1990).
Religion:
E.S. Drower, The Mandaens of Iraq and Iran (1982); Ingmar Karlsson, Korset och halvmånen (1991);
B. Spuler, Die morgenländischen Kirchen (1964);
R.V. Weekes (utgivare), Muslim Peoples (2:a upplagan 1984).
Litteratur, drama och teater:
M.A. Al-Khozai, The Development of Early Arabic Drama, 1847–1900 (1984);
M.M. Badawi, A Critical Introduction to Modern Arabic Poetry (1975);
M.M. Badawi, Early Arabic Drama (1988);
M. Banham (utgivare), The Cambridge Guide to World Theatre (1988);
D. Bellman, Arabische Kultur der Gegenwart (1984);
J.A. Haywood, Modern Arabic Literature 1800–1970 (1971);
S.K. Jayyusi, Modern Arabic Poetry (1987);
S.K. Jayyusi, Trends and Movements in Modern Arabic Poetry 1–2 (1977);
S. Oweini & Nina Burton (utgivare), Alkemins blå eld (1991);
R. Wielandt, Das Bild der Europäer in der modernen arabischen Erzähl- und Theaterliteratur (1980).
Konst:
R. Ettinghausen & O. Grabar,The Art and Architecture of Islam, 650–1250 (1987);
R. Ettinghausen, Arab Painting (1962);
D. Talbot Rice, Islamic Art (1965).
Arkitektur:
K.A.C. Creswell, Early Muslim Architecture 1–2 (3:e upplagan 1969–79);
R. Ettinghausen & O. Grabar, The Art and Architecture of Islam 650–1250 (1987);
J. Hoag, Islamic Architecture (1987).
Musik:
K. Malm, ”Musiken och islam” i A. Richtert Islam: Religion, kultur, samhälle (1985);
H.H. Touma, Die Musik der Araber (1975).
Förhistoria:
B. Hrouda, Vorderasien 1 (1971);
C.K. Maisels, The Emergence of Civilization (1990);
J. Mellaart, The Neolithic of the Near East (1975);
H.J. Nissen, The Early History of the Ancient Near East, 9000–2000 B.C. (1988);
C.L. Redman, The Rise of Civilization (1978); M. Roaf, Cultural Atlas of Mesopotamia and the Ancient Near East (1990);
D. & J. Oates, The Rise of Civilization (1976).
Historia före 637 e.Kr.:
P. Garelli & V. Nikiprowetzky, Le Proche-Orient asiatique (1969, 1974);
N. Postgate, The First Empires (1977);
G. Roux, Ancient Iraq (1964).
Historia efter 637 e.Kr.:
Mahir A. Aziz, The Kurds of Iraq: Ethnonationalism and National Identity in Iraqi Kurdistan (2011);
H. Batatu, The Old Social Classes and Revolutionary Movements of Iraq (1978);
M. Khadduri, Independent Iraq (1960);
M. Khadduri, Republican Iraq (1969);
M. Khadduri, Socialist Iraq (1978);
M. Khadduri, The Gulf War (1988);
I.M. Lapidus, History of Islamic Societies (1988);
Phebe Marr, The Modern History of Iraq (3:e upplagan 2012).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Irak. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/irak