Irland, stat omfattande större delen av ön med samma namn; 70 285 km2, 4,9

(13 av 94 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Irlands centrala lågland innefattar slätter som avvattnas av Shannon, Irlands huvudflod. På många ställen finns dock kullterräng och en mångfald av sjöar, stora myrar och låga ryggar. Låglandet omges av högre

(31 av 218 ord)

Befolkning

Invånarantalet i nuvarande Irland har minskat till omkring hälften sedan 1840-talet, vilket beror dels

(14 av 100 ord)

Språk

Iriska och engelska är officiella språk i Irland. I huvudsak talas engelska

(11 av 77 ord)

Religion

Sedan 1937 råder full religionsfrihet. År 1991 var 91,6 % av befolkningen

(11 av 15 ord)

Utbildning

Irlands utbildningssystem skiljer sig från många andra länders genom det frivilliga övergångsår (engelska transition year) som kan genomföras mellan sista året av den obligatoriska utbildningen och gymnasiet. I övrigt är utbildningssystemet i Irland i princip motsvarande andra europeiska länders med grundskola (eller folkskola), gymnasienivå och högre utbildning. Vägen till högre utbildning kan vara olika även om det vanligaste är att de som tagit gymnasieexamen söker vidare till högre utbildning. Exempelvis kan en elev som genomgått någon praktisk eller yrkesinriktad utbildning gå

(81 av 702 ord)

Sociala förhållanden

Från 1990-talet och fram till den internationella finanskrisen 2008 hade Irland hög ekonomisk tillväxt. Därefter har den ekonomiska nedgången inneburit att många irländare fått försämrad ekonomi och att staten tvingats göra nedskärningar i socialförsäkringssystemet. Efter en period av låg arbetslöshet fick landet

(42 av 299 ord)

Mynt

Bortsett från några få fynd av romerska mynt som antyder romersk myntcirkulation är de första mynt som i större utsträckning

(20 av 136 ord)

Näringsliv och ekonomi

Irland var under lång tid främst ett jordbruksland. Under 1960- och 70-talen växte industrisektorn, men 1980-talet innebar en djup ekonomisk kris med hög arbetslöshet. Efter 1980-talets krisår genomgick ekonomin

(29 av 206 ord)

Jordbruk

Det irländska jordbruket domineras av mindre familjejordbruk. Många av bönderna försörjer sig delvis med annan sysselsättning. Irland har ett solfattigt,

(20 av 140 ord)

Skogsbruk

Statlig skogsplantering har pågått sedan 1930-talet och har resulterat i en

(11 av 31 ord)

Fiske

Trots att omkringliggande kustvatten är rika på fisk spelar fisket endast

(11 av 37 ord)

Råvarutillgångar

Irland är rikt på råvarutillgångar men sektorn ger bara ett ekonomiskt marginellt bidrag;

(13 av 88 ord)

Energiförbrukning

Irland importerar 90 procent av sitt energibehov, främst olja och gas. Den

(12 av 79 ord)

Industri

Under många år kännetecknades Irlands industrin av småskalighet och lågteknologi med inriktning mot hemmamarknaden. Efter landets inträde

(17 av 118 ord)

Utrikeshandel

Irland har under stor del av efterkrigstiden haft underskott i handelsbalansen,

(11 av 53 ord)

Turism och gastronomi

Irland anses ha en av världens bästa turistorganisationer vad avser utveckling och marknadsföring, och detta har också medfört höga besökstal och turistintäkter. Landet besöks årligen av 6–7 miljoner besökare.

(29 av 205 ord)

Transporter

Transportnätet är koncentrerat kring huvudstaden, vilket gör det lätt att färdas

(11 av 69 ord)

Massmedier

Irland har sex vardagstidningar och fem söndagstidningar. Ett tiotal brittiska dagstidningar sprids i Irland. Företaget Independent Newspapers kontrollerar ca

(19 av 133 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Enligt författningen (från 1937) är Irland en ”suverän, oberoende, demokratisk stat”. När författningen antogs angavs den omfatta hela Irland, men den skulle i avvaktan på återförening med Nordirland ”tills vidare” gälla endast i republiken Irland. Det nordirländska fredsavtalet 1998 (The Good Friday Agreement) innebar att republiken gav upp kravet på att Nordirland skulle införlivas i dess territorium. I en folkomröstning i maj samma år gav 90 procent av irländarna sitt stöd för en författningsändring. Genom ett antal för republiken Irland och Nordirland gemensamma

(80 av 617 ord)

Politik

Irländsk politik har dominerats av två center–högerpartier, Fianna Fáil och Fine Gael. De har genom olika koalitionsregeringar växelvis styrt Irland sedan 1932. Den grundläggande skillnaden mellan dessa partier var tidigare synen på hur irländarna skulle bedriva frihetskampen mot Storbritannien i början av 1900-talet. Fianna Fáils anhängare ville helt bryta relationerna, Fine Gaels sympatisörer ville däremot ha en mjukare övergång till självstyre. De accepterade även att de norra grevskapen fortsatte att vara brittiska. I dag ligger partiernas politik nära varandra i

(80 av 945 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Irland är nära besläktad med den engelska. Domstolsorganisationen består i huvudsak av småmålsdomstolar kallade District Courts, omkretsdomstolar

(19 av 131 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2007) ca 10 500 man värvad trupp. Reserverna uppgår till

(11 av 61 ord)

Historia (efter 1921)

Självständighetsavtalet med britterna 1921 var kontroversiellt. Inom Sinn Féin och IRA fanns grupper som ville bryta med Storbritannien och införa republik.

(21 av 150 ord)

De Valera vid makten

Trots att De Valera in i det sista fruktade en statskupp av Cosgrave gick maktskiftet smärtfritt. Bitterheten och såren från inbördeskriget 1922–23 höll på att läka. Irland var en parlamentarisk demokrati med tvåpartisystem. År 1933 bildades Fine Gael genom sammanslagning

(40 av 285 ord)

Efter 1945

Efter andra världskriget har Irland styrts växelvis av Fianna Fáil och Fine Gael, vanligtvis i koalition med småpartier. Irland blev 1949 officiellt republik och lämnade Samväldet. Då NATO bildades samma år valde Irland att ställa sig utanför med motivering att Nordirland ingick i alliansen. År 1955 blev Irland medlem av FN.

Politiken har präglats av täta regeringsskiften. Sedan 1970-talet har inget av de stora partierna haft egen majoritet, med undantag av perioden 1977–79 då Fianna Fáil ensamma satt vid makten.

(80 av 1053 ord)

Medverkande

  • Alan Crozier
  • Anders Jönsson
  • Bengt Nilson
  • Bertel Tingström
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Holger Daun
  • Jan von Konow
  • Jens Möller
  • Johan Warell
  • Karl Erik Gustafsson
  • Lena Karlsson
  • Michael Bogdan
  • Per Beskow
  • Rutger Lindahl
  • Sanna Trygg
  • Sheila Dooley Collberg
  • Sven E. Olsson Hort
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson

Litteraturanvisning

Utbildning:
J. Coolahan, Education for the 1990’s (1989).
Näringsliv:
R.W.G. Carter & A.J. Parker (utgivare), Ireland: A Contemporary Geographical Perspective (1989).
Historia:
Thomas Bartlett, Ireland: A History (2011);
D.G. Boyce & A. O’Day (utgivare), The Making of Modern Irish History (1996);
D. Harkness, Ireland in the Twentieth Century: Divided Island (1996);
D. Keogh, Twentieth-Century Ireland: Nation and State (1994);
Joseph J. Lee, Ireland 1912–1985 (1989);
J.A. Murphy, Ireland in the Twentieth Century (1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Irland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/irland