Israel–Palestina-frågan
Israel–Palestina-frågan, konflikten mellan staten Israel och dess judiska befolkningsmajoritet å ena
(11 av 47 ord)Historisk bakgrund
Judarna påpekar att det i detta område redan före 1948 funnits två judiska stater: Sauls, Davids och Salomos kungadöme under 1000-
(21 av 150 ord)Palestina brittiskt mandatområde
1917 erövrades Palestina från de dåvarande turkiska härskarna av britterna med stöd av arabiska nationalister. Områdets framtid avgjordes vid fredskonferenserna efter världskriget. 1920 blev Palestina ett brittiskt mandat under Nationernas Förbund. I 1922 års mandattext utgick man bland annat från Balfourdeklarationen. I denna hade Storbritanniens utrikesminister Arthur James Balfour 1917 förklarat sig se gynnsamt på grundandet av ett nationellt hem för det judiska folket i
(65 av 446 ord)Palestina delas och staten Israel upprättas
Efter andra världskriget klarade Storbritannien inte längre av att förvalta Palestinamandatet. Storbritannien var försvagat av kriget och 1947 överlämnades därför frågan till FN. Den 29 november samma år föreslog FN att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat. Dessa skulle förenas i en ekonomisk union. Staden Jerusalem skulle ställas under FN:s förvaltarskap. Den föreslagna judiska staten skulle ha 55 procent av Palestinas yta, den arabiska staten cirka 44 procent.
The Jewish
(74 av 509 ord)Arabisk–israeliska krig
Konflikten mellan Palestinas judar och Palestinas araber utvecklades från 1948 till en konflikt mellan staten Israel och de arabiska grannstaterna. Internt förstärktes staten Israel. Externt misslyckades Israel och FN med att omvandla 1949 års vapenstilleståndsavtal till en permanent och hållbar fred. I stället kom den arabisk–israeliska konflikten att präglas av en fortsatt hög spänningsnivå.
År 1956 utbröt det andra arabisk–israeliska kriget, den
(62 av 429 ord)Fred Egypten–Israel
Kissingers diplomati var framgångsrik. Utöver det israelisk–syriska avtalet kunde även Israel och Egypten mötas vid förhandlingsbordet 1974–75. I avtalet från 1975 förband sig Israel till reträtt från västra delen av Sinai. Kissingers steg-för-steg-strategi avlöstes därefter
(35 av 237 ord)Palestinsk befrielsekamp
De palestinska araberna, palestinierna, hade 1948 förpassats till den arabisk–israeliska konfliktens marginal. Men det skulle komma att förändras. Under 1950-talet byggde palestinier som befann sig i exil upp Palestinas nationella befrielserörelse, Fatah. Den första militära operationen mot Israel utfördes 31 december 1964. Samma år hade arabstaterna tagit initiativ till att starta Palestinas befrielseorganisation Palestine Liberation Organization (PLO), en paraplyorganisation bestående av ett tiotal palestinska organisationer där Fatah var den största. Organisationen
(71 av 505 ord)Fredsförhandlingar och ny palestinsk intifada
Intifadan aktiverade återigen USA som medlare i konflikten. Efter den militära segern i Kuwaitkriget 1991 lyckades USA sammankalla en konferens för fred i Mellanöstern. Den skedde i Madrid 30 oktober 1991. För första gången mötte staten Israels representanter direkt delegationer från Egypten, Syrien, Libanon samt en gemensam jordansk-palestinsk delegation. Förhandlingarna gick dock snart i baklås.
Men det dröjde inte länge förrän nya samtal öppnades upp, den här gången i skymundan. Hemliga möten i Norge resulterade i två israelisk–palestinska avtal i september
(81 av 696 ord)Palestinsk splittring och nya krig
När Yasir Arafat avled 2004 falnade den palestinska intifadan. Hans efterträdare, Mahmud Abbas, hade länge krävt att intifadan skulle avbrytas och ersättas av nya förhandlingar med Israel. I januari 2006 vann den islamiska rörelsen Hamas valet till det palestinska parlamentet och övertog därmed kontrollen av den palestinska myndigheten (PA). Fatah vägrade erkänna sig besegrade och efter en kort period av koalitionsstyre utbröt interna stridigheter mellan Fatah och Hamas. I juni 2007 tog Hamas kontrollen över Gazaremsan. Hamas vägrade erkänna staten Israel
(81 av 890 ord)