Staten Israel fick 1948 ingen skriven författning, väsentligen beroende på oenighet om vilken roll religionen skulle spela i den nya judiska staten (se avsnittet Religion). Dock har ett antal så kallade grundlagar stiftats.

Den politiska makten är förankrad i parlamentet, Knesset. Det är en enkammarförsamling, vald i direkta allmänna val vart fjärde år. Knesset stiftar lagar, vilka dock formellt ska undertecknas av premiärministern och presidenten. Presidenten väljs av parlamentet för en sjuårsperiod. Hans uppgifter är i allt väsentligt representativa. Landets

(80 av 1074 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Staten Israel fick 1948 ingen skriven författning, väsentligen beroende på oenighet om vilken roll religionen skulle spela i den nya judiska staten (se avsnittet Religion ovan). Dock har ett antal så kallade grundlagar stiftats.

Den politiska makten

(37 av 261 ord)

Partiväsen

Israels dominerande politiska parti 1948–77 var det socialdemokratiska Israels arbetarparti (32–38 procent i valen 1949–65), bildat redan 1930 som Mapai. Dess ledare David Ben-Gurion blev 1935 ordförande i Jewish Agencys exekutiv samt var Israels premiärminister 1948–54 och 1955–63. Han efterträddes på premiärministerposten av partikamraterna Levi Eshkol (1963–69), Golda Meir (1969–74) och Yitzhak Rabin (1974–77). Under denna period hade Arbetarpartiet, i nära allians med fackföreningsrörelsen Histadrut, en närmast hegemonisk position inom Israels politik. Dess stödjeparti till vänster var det marxistiska Förenade arbetarpartiet (Mapam

(80 av 701 ord)

Aktuell politik

Benyamin Netanyahu (Likud) bildade efter valet 2013 en koalitionsregering tillsammans med Yisrael Beitenu, Yesh Atid, Hatnuah ('Rörelsen', parti bildat ur Kadima) och Habayit Hayehudi. Yesh Atid och

(27 av 191 ord)

Medverkande

  • Isabell Schierenbeck
  • Sune Persson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/israel/statsskick-och-politik