(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Staten Israel fick 1948 ingen skriven författning, väsentligen beroende på oenighet om vilken roll religionen skulle spela i den nya judiska staten (se avsnittet Religion ovan). Dock har ett antal så kallade grundlagar stiftats.

Den politiska makten är

(38 av 267 ord)

Partiväsen

Israels dominerande politiska parti 1948–77 var det socialdemokratiska Israels arbetarparti (32–38 procent i valen 1949–65), bildat redan 1930 som Mapai.

Under denna period hade Arbetarpartiet, i nära allians med fackföreningsrörelsen Histadrut, en närmast hegemonisk position inom Israels politik. Dess stödjeparti till vänster var det marxistiska Förenade arbetarpartiet (Mapam). För att kunna bilda en majoritetsregering måste Arbetarpartiet dock alltid också ha minst en koalitionspartner, vilket nästan alltid varit Nationella religiösa partiet (NRP eller Mafdal). Arbetarpartiets väljare rekryteras framför allt bland den del av

(82 av 861 ord)

Politik

Benjamin Netanyahu (Likud) bildade efter valet 2013 en koalitionsregering tillsammans med Yisrael Beitenu, Yesh Atid, Hatnuah ('Rörelsen', parti bildat ur Kadima) och Habayit Hayehudi. Yesh Atid och Hatnuah lämnade regeringen 2014 efter att finansminister Yair Lapid (Yesh Atid) och justitieminister Tzipi Livni (Hatnuah) tvingats avgå efter oenighet med Netanyahu dels angående den ekonomiska politiken, dels angående en ny lag som fastslog Israel som en judisk stat, den så kallade Nationalstatslagen.

(70 av 493 ord)

Medverkande

  • Isabell Schierenbeck
  • Sune Persson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/israel/statsskick-och-politik