Jämtland, landskap i Norrland. Det gränsar i väster till Nord- och Sør-Trøndelag fylken i Norge, i nordöst till Lappland, i

(20 av 137 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Jämtlands stora öst–västliga utsträckning längst i söder ger en nästan komplett tvärprofil över den svenska berggrundens uppbyggnad från Bottenhavet till norska gränsen.

Den östliga urbergsregionen sträcker sig från landskapets östra gräns till en linje som går från Flåsjön till Storsjöns östra del och vidare söderut. Berggrunden består här

(48 av 339 ord)

Klimat

Östra delen av Jämtland är mest kontinental med kalla vintrar och

(11 av 44 ord)

Växtliv

Den jämtländska växtvärlden visar stora skiftningar beroende på skillnaderna i de klimatiska, topografiska och geologiska faktorerna i olika delar av landskapet.

Urbergsområdets karaktär bestäms till största delen av barrskogen med gran och tall, som upptar mer än hälften av den fasta marken. Lövskog bildad av glasbjörk finns här och där med enstaka inslag av asp, rönn, sälg och vårtbjörk. På fuktigare mark påträffas gråal och

(65 av 460 ord)

Djurliv

På grund av den stora variationen av naturtyper har Jämtland ett rikt djurliv. Alla för Norrlands inland typiska däggdjursarter förekommer. Brunbjörn har en god stam i norra delarna men finns även i övriga Jämtland. Varg fanns kvar

(37 av 260 ord)

Kulturlandskap

Den jämtländska jordbruksbygden är nära knuten till kambrosilurberggrunden med centrum i Storsjöområdet. Utanför detta område förekommer mer omfattande jordbruksområden längs Indalsälven och

(22 av 157 ord)

Dialekter

Dialekterna i Jämtland har, till skillnad från de norskpräglade målen i Härjedalen, svensk karaktär. (I landskapets nordvästligaste hörn, i norra delen av Frostvikens församling, talas dock en norsk dialekt, lidmålet.) Den skarpaste språkgräns som Jämtland på något håll uppvisar sammanfaller därför med riksgränsen och med gränsen mot Härjedalen. Gränsen mot de mellannorrländska kustmålen är däremot något mindre markerad, i synnerhet mot

(61 av 431 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet Jämtland (på Frösöstenen eatalant, dvs. Jamtaland) har i förleden en genitiv pluralis av inbyggarbeteckningen jämte. Namnet betyder alltså helt enkelt ’jämtars land’. Kanhända har elementet Jamt-, Jämt- ursprunglig syftning på de geografiska förhållandena i landskapet, varvid det skulle ligga nära till hands att tänka sig ett namn bildat till adjektivet

(51 av 364 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Jämtland befolkades strax efter istidens slut. Efter hand övergick befolkningen från jakt och fiske till att bli bofasta, jordbrukande bönder. Jordbruket kunde dock inte klara försörjningen utan kombinerades med handel, jakt eller järnframställning. Fram till 1700-talet var

(37 av 259 ord)

Konst

Välbevarade medeltida kalkmålningar finns i Hackås kyrkas absid, skildrande den heliga Margaretas martyrium, och medeltida skulpturer kan ses i bl.a. Mattmars kyrka. 1700-talet var en glansperiod

(26 av 184 ord)

Arkitektur

I Jämtland finns ett stort antal timmerbyggnader från medeltiden bevarade. Den äldsta kända är det s.k. Boddas bönhus – en timrad bod i Bodsjö i Bräcke kommun, uppförd med virke som avverkats vinterhalvåret 1291/92.

Före 1800-talet var i allmänhet de jämtländska gårdarna uppförda

(43 av 306 ord)

Musik

Musiklivet i Jämtland har länge dominerats av det folkliga musicerandet. De äldsta, fortfarande levande musiktraditionerna är knutna till fäbodbruket. Vallpigornas lockrop har flera dialektala

(24 av 165 ord)

Folkkultur

Jämtland hade varken herrgårdar eller överklass och var länge utan stad. (Östersund grundades visserligen 1786 men fick stadskaraktär först vid 1800-talets mitt.) Jämtarna måste klara sina varutransporter med tidsödande handelsresor. Först med järnvägens tillkomst 1879 blev Östersund den naturliga nederlagsplatsen, och resorna avtog i betydelse.

Jordbruket

(46 av 325 ord)

Jämtland i litteraturen

Runstenen från 1000-talet på Frösön betraktas som Jämtlands äldsta litterära minnesmärke.

Den mest betydande författaren från Jämtland är Gustav Hedenvind-Eriksson, född i Alanäs socken 1880. Efter åtskilliga år

(28 av 195 ord)

Förhistoria

Jämtland har två skilda forntida kulturmiljöer: den öppna odlingsbygden kring Storsjön och de omgivande glesbygderna med sjöar, skogar och fjälldalar. I Storsjöbygden fanns en bondekultur under järnåldern, medan skogsområdena innehåller talrika spår av äldre fångstkultur. Förhållandet mellan fångstkultur och bondekultur är avgörande i Jämtlands förhistoria. Över 1 600 boplatser av stenålderskaraktär är kända, men troligen bör mer än dubbelt så många ha

(61 av 433 ord)

Historia

Ett genomgående drag i Jämtlands historia är den djupa kulturella gemenskapen med både det norska Trøndelag och de angränsande svenska landskapen. En stark inre identitet paras med öppenhet mot både Sverige och Norge. På grund av omfattande bondehandel var Jämtland beroende av goda förbindelser åt båda håll. Kristendomen antogs ca 1050, och Jämtland kom kyrkligt att knytas till Sverige, först till Sigtuna, sedan till Uppsala. Politiskt förenades Jämtland däremot med Norge, antagligen redan ca 1120, senast 1178. Landskapet pålades en

(80 av 628 ord)

Medverkande

  • Barbro Bergner
  • Carl Olov Sommar
  • Gunnar Johanson-Thor
  • Gunnar Ternhag
  • Ingrid Telhammer
  • Jan Raihle
  • Jan von Konow
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars-Erik Edlund
  • Maj Nodermann
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Ragunda hembygdsförenings årsskrift 1991;
R. Arbman & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Jämtland (1948);
Ruben Johansson, ”Skyddsvärda naturområden”, Länsstyrelsen informerar 1981;
Dialekter:
H. Geijer, ”Jämtlands folkmål”, i O. Sjögren (utgivare), Sverige 6 (1924);
E. Jessen, ”Notiser om dialecter i Herjedal og Jemtland”, [Norsk] Historisk tidsskrift 1875;
V. Reinhammar, ”Jamska eller jämtmål?” Jämten: Heimbygdas årsbok 1987;
K.H. Waltman, ”Lidmål. Ny samling”, Svenska landsmål och svenskt folkliv B 39 (1939);
K.H. Waltman, ”Lidmål. Ordspråk och talesätt ... upptecknade i Frostviken”, Svenska landsmål och svenskt folkliv 13:1 (1894);
H. Westin, ”Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen”,Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3 (1897);
K.L. Österberg, Ovikens bygdemål i Jämtland (1914).
Ortnamn:
B. Flemström, Jämtländska ortnamn (1972);
B. Flemström, Ortnamn i Jämtland (1983);
B. Flemström Ortnamnen i Jämtlands län (1983);
G. Holm, ”Hur länge har det funnits samer i Jämtland–Härjedalen?”, i J. Sandnes (utgivare), Folk og ressurser i nord (1983);
C. Lindberg, ”De jämtländska sockennamnens ursprung”, Ortnamnssällskapets i Uppsala årskrift 1937;
J. Nordlander, ”Jämtländska ortnamn”, Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:2 (1899);
J. Nordlander, ”Jämtländska ortnamn och sägner”, Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1909;
Peter Olsson, ”Ortnamnen i Jämtland och Herjeådalen”, Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1896–1901;
Peter Olsson, Socknar och sockennamn i Jämtlands län (1901);
Helge Salvesen, Jord i Jemtland (1979);
J. Sandnes, ”Gårdsnavn og bosetning i Jämtland i eldre tid”, Namn och bygd 1982;
I. Wikström, Ortnamn i Östersund (1962).
Arkitektur:
J. Raihle, ”Datering av profana timmerhus från medeltiden i Jämtland och Härjedalen”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 1990;
J. Raihle & S. Rentzhog, Hus att vårda. Byggnadskultur i Jämtland och Härjedalen (1975).
Musik:
Nils Andersson & Olof Andersson, Svenska låtar: Jämtland och Härjedalen 1–2 (1927, nytryck 1973).
Folkkultur:
L. Björkquist, Jämtlands folkliga kvinnodräkter (1941);
M. Nodermann, Mästare och möbler: Jämtländska målare, bildhuggare, hantverkare och deras produkter (1990).
Förhistoria:
O. Hemmendorff (utgivare), ”Arkeologi i fjäll, skog och bygd” 1–2, Fornvårdaren 23–24 (1989);
R. Jensen, ”Hällbilder och fångstmiljö”, Svenska Turistföreningens årsskrift 1977;
G. Magnusson, Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län (1986);
K.-G. Selinge, ”Fångstgropar”, Fornvårdaren 12 (1974);
K.-G. Selinge, ”Människan i landskapet”, Fornvårdaren 14 (1976).
Historia:
N. Ahnlund m.fl. (utgivare), Jämtlands och Härjedalens historia 1–5 (1948–90).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Jämtland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämtland