Förutsättningarna för jakt och djurfångst har i Sverige av ålder varit starkt skiftande. Nordsveriges vidsträckta ödemarker och skogsområden har erbjudit jaktmarker av sådan rikedom att regleringar knappast ansetts behövliga i äldre tid, inte heller praktiskt genomförbara, medan jakten i Mellan- och Sydsverige tidigt begränsades på olika sätt. Särskilt den s.k. regalrätten,

(51 av 359 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Redskap och metoder

I den svenska folkliga jakten har en mångfald fångstredskap har utnyttjats, varav flertalet till sin typ varit kända sedan förhistorisk tid och använts över stora delar av världen; se ovan Jakt ur etnografiskt perspektiv. Här berörs några metoder och redskap ur svenskt perspektiv.

Fallgropar har brukats för större djurarter, som älg, vildren, varg osv. Groparna hade ofta spetsiga pålar nedslagna

(60 av 422 ord)

Medverkande

  • Nils Nilsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Svensk jakt ur etnologiskt perspektiv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jakt/svensk-jakt-ur-etnologiskt-perspektiv