jakt, avsiktlig handling som syftar till att fånga eller döda vilt.

(11 av 47 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Svensk jakt i dag

(1 av 1 ord)

Svenska jaktmetoder

Vid all jakt ställs två oeftergivliga krav, varav det ena lagfäst, vilken jaktmetod man än väljer och vilken viltart som jakten än avser: jakten skall bedrivas så

(27 av 189 ord)

Skyddsjakt

I jaktlagstiftningen finns bestämmelser om jakt i syfte att förebygga skador

(11 av 78 ord)

Jaktetik

I jaktlagstiftningen finns ett antal bestämmelser som reglerar jakten och jaktutövningen. Det finns också ett antal oskrivna regler som

(19 av 132 ord)

Jägarna

I Sverige finns ca 300 000 jägare, vilka årligen ägnar ca sju miljoner dagar åt jakt och viltvård. Den av regeringen 1977 tillsatta Jakt- och viltvårdsberedningen lät göra en omfattande undersökning av de

(32 av 223 ord)

Utbildning

Den svenska jägarutbildningen har gamla anor. Redan när Svenska jägareförbundet bildades

(11 av 74 ord)

Jaktens organisation

Riksdagen beslutar om jaktlagen medan regeringen (Jordbruksdepartementet) fastställer bl.a. jaktförordningen, inklusive jakttider, och beslutar om de utredningar

(17 av 121 ord)

Finansiering

Jakten, viltvården och viltforskningen finansieras till övervägande del genom avgifter, frivilliga

(11 av 69 ord)

Jaktlagstiftningen

består inte bara av den jaktlag (1987:259) som riksdagen antagit. Till lagen hör också en jaktförordning (1987:905) som beslutats av regeringen, den jaktkungörelse som Naturvårdsverket utfärdat och lagen

(28 av 198 ord)

Den svenska jaktens värden

Från att tidigare ha varit ett viktigt näringsfång, ofta som ett komplement till jord- och skogsbruket och ett sätt att skydda boskapen mot angrepp från rovdjur, har jakten utvecklats till en uppskattad och från många synpunkter värdefull fritidssysselsättning. Fortfarande är den köttavkastning som jakten ger av betydelse för många hushåll. Älgjakten ger

(52 av 369 ord)

Svensk jakthistoria

Mycket litet är känt om jakten i Sverige från stenålder och fram till tidig medeltid. Arkeologiska fynd visar dock på ett mycket rikt urval av jaktbyten redan under den tid då renjägare från kontinenten följde de vandrande hjordarna av renar i den vikande inlandsisens spår.

Först genom landskapslagarna

(48 av 337 ord)

Jakt ur etnografiskt perspektiv

Jakt har varit en viktig komponent i de flesta försörjningssystem. I ursprungliga samlarsamhällen utvecklades den förmodligen ur insamlingen. Vilda växter kompletterades då först med insekter, blötdjur, larver och ägg, senare med döda djur. Kött var inte det enda, kanske inte ens det första, som djurkropparna utnyttjades för. Päls och skinn användes till kläder; tagel, senor och tarmar till att fästa

(60 av 426 ord)

Redskap och metoder

Den troligtvis ursprungliga formen av jakt bedrivs fortfarande i en del jägar- och samlarsamhällen. I denna typ av jakt är specialiseringen näst intill obefintlig och metoder och redskap alltid desamma: när ett villebråd dyker upp springer man ifatt det eller ställer det med hjälp av hund; först i ett andra skede dödas det. Redskapen som används är ofta inte vapen utan t.ex. grävkäppar eller klubbor. Även då spjut eller pilbåge används är avsikten huvudsakligen att skada och fördröja djuret tills

(80 av 740 ord)

Svensk jakt ur etnologiskt perspektiv

Förutsättningarna för jakt och djurfångst har i Sverige av ålder varit starkt skiftande. Nordsveriges vidsträckta ödemarker och skogsområden har erbjudit jaktmarker av sådan rikedom att regleringar knappast ansetts behövliga i äldre tid, inte heller praktiskt genomförbara, medan jakten i Mellan- och Sydsverige tidigt begränsades på olika sätt. Särskilt den s.k. regalrätten, konungens ensamrätt till ”högdjuren” älg, rådjur och hjort, innebar en betydande inskränkning i den enskildes

(66 av 470 ord)

Redskap och metoder

I den svenska folkliga jakten har en mångfald fångstredskap har utnyttjats, varav flertalet till sin typ varit kända sedan förhistorisk tid och använts över stora delar av världen; se ovan Jakt ur etnografiskt perspektiv. Här berörs några metoder och redskap ur svenskt perspektiv.

Fallgropar har brukats för större djurarter, som älg, vildren, varg osv. Groparna hade ofta spetsiga pålar nedslagna

(60 av 422 ord)

Jakten i svensk folklore

Ett grundläggande begrepp var uppfattningen om jakten som en begränsad tillgång, ett nollsummespel, där en jägare genom olika åtgärder kunde tillskansa sig en större del av den gemensamma jaktlyckan, något som

(31 av 216 ord)

Medverkande

  • Curt Nordström
  • Jan-Åke Alvarsson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Nils Nilsson

Litteraturanvisning

K. Birket-Smith, Kulturens Veje 1 ( 3:e upplagan 1966);
S. Ekman, Norrlands jakt och fiske ( 1910;
faksimiluppl. 1983); R. Kjellberg, Den svenska jakten i litteraturen ( 1991);
R.L. Lee & I. DeVore (utgivare), Man the Hunter ( 1968);
R. Müntzing, Svensk jaktlitteratur 1–2 ( 1928–35);
T. Schreeber von Schreeb, Svenska jaktens litteratur intill år 1900 ( 1920;
tillägg och kommentarer 1958); E.R. Service, The Hunters ( 2:a upplagan 1979);
C.-H. Tillhagen, Jaktskrock ( 1985);
C.-H. Tillhagen, Allmogejakt i Sverige ( 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jakt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jakt