jugend [ju:ʹgənt], art nouveau, efter tidskriften Die Jugend benämnd riktning inom konst och miljögestaltning som gjorde sig gällande omkring sekelskiftet 1900. Förutsättningarna för jugend fanns dels i en brittisk kulturdebatt, där A.W. Pugin, John Ruskin och William Morris hävdat uppfattningen att den estetiskt gestaltade miljön är väsentlig för ett samhälles kvalitet, dels i

(53 av 377 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Arkitektur och inredning

I början av 1890-talet framträdde de första jugendpräglade byggnaderna i Bryssel, ritade av Victor Horta, Paul Hankar och Henry van de Velde. Den böljande linjeornamentiken togs över av Hector Guimard i Paris. C.R. Mackintosh i Glasgow visade en annan

(39 av 276 ord)

Dräkt

Jugendstilens böljande formideal återspeglades främst i den kvinnliga modesilhuettens tydliga s-form, vilken byggde på en hård korsettering. Broderier,

(18 av 122 ord)

Bildkonst

Jugend framträder i bildkonsten inte som en dominerande tidsstil utan framför allt som en stiltendens hos flera betydande konstnärer vid sidan av andra formtendenser. Hos Toulouse-Lautrec kan den ses

(29 av 204 ord)

Medverkande

  • Björn Linn
  • Tonie Lewenhaupt

Litteraturanvisning

V. Arwas, Glass: Art nouveau to Art déco ( 1977);
R. Schmutzler, Art Nouveau – Jugendstil ( 1962);
E. Stavenow-Hidemark, Svensk Jugend ( 1964;
faksimiluppl. 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jugend. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jugend