Sedan Radić 1928 skjutits i parlamentet av en montenegrinsk ledamot upplöste kung Alexander 1929 Skupštinan och införde kunglig militärdiktatur. Landet bytte namn till Jugoslavien och indelades i nio provinser. Partier med religiös eller regional anknytning förbjöds, och en ny grundlag proklamerades 1931. Sedan Alexander under ett statsbesök i Frankrike 1934 mördats på uppdrag av den italienskstödda kroatiska extremiströrelsen Ustaša övertog prins Paul regentskapet som förmyndare för tronföljaren prins Peter. Ett försök 1937 till överenskommelse om Kroatiens status, bl.a. genom ett

(80 av 757 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ockupation och motstånd 1941–44

Som svar på kuppen invaderades Jugoslavien av Tyskland, Italien, Ungern och Bulgarien. Efter invasionen återvände Ustašaledaren Ante Pavelić från sin exil och upprättade under tysk kontroll ett Storkroatien, omfattande det autonoma Kroatien och Bosnien–Hercegovina. Under den katolska kyrkans ledning

(39 av 273 ord)

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kunglig diktatur 1929–41. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jugoslavien/kunglig-diktatur-1929-41