juridiʹk (bildning till latin iuriʹdicus ’hörande till rättskipningen’, ’rättslig’, av ius ’lag’, ’rätt’ och diʹco ’säga’), läran om rättsreglerna och

(20 av 139 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Juridikens delområden

Vid universitetens juridiska fakulteter tillämpas en särskild ämnesindelning. Rättsdogmatiken intar en dominerande plats. Rättshistoria och rättssociologi behandlas som särskilda discipliner. Frågor som är gemensamma för juridikens delområden och som har anknytning till rättsfilosofin studeras inom ämnet allmän rättslära.

Inom rättsdogmatiken skiljer man mellan olika delar av juridiken alltefter rättsreglernas föremål. De rättigheter och förpliktelser som kan tillkomma stater i deras förhållande till varandra behandlas inom folkrätten. Till den internationella

(69 av 488 ord)

Rättsreglernas tillämpning

Rättsreglerna får främst betydelse när en tvist inte kan eller får lösas genom frivillig överenskommelse. Då kan eller måste tvisten dras inför en domstol, som bedömer den i enlighet med gällande rätt. När domstolen ska fastställa vad som

(38 av 267 ord)

Juridikens historia

(1 av 1 ord)

De äldsta rättsordningarna

De äldsta rättsordningarnas uppkomst förlorar sig i den förhistoriska tidens dunkel. Regler för människors förhållningssätt i olika situationer är nödvändiga för att ett

(23 av 160 ord)

Det antika Grekland

De antika grekernas insats inom juridiken låg främst på det idémässiga

(11 av 67 ord)

Det antika Rom

I det romerska riket nådde juridiken en hög utvecklingsnivå. Under överdomaren, praetorns

(12 av 82 ord)

Den romerska rättens renässans

Först i slutet av 1000-talet och under 1100-talet återupptogs studiet av Corpus juris civilis i norra Italien av glossatorerna

(19 av 133 ord)

Naturrätten

Föreställningen om en naturlig rättsordning som står över och kompletterar den av människorna skapade rätten fick för första gången fasta former inom den stoiska skolan, som uppstod

(27 av 188 ord)

Engelsk rätt

I England tillkom under 1100-talet ett aktionssystem där utgångspunkterna för bedömningen av skilda tvistesituationer stipulerades i kungliga brev (writs), som utfärdades i det kungliga

(24 av 170 ord)

Upplysningstidens lagkodifikationer

Den rationalistiska naturrätten öppnade vägen för upplysningsmännens (Voltaire, Montesquieu, Rousseau m.fl.)

(11 av 48 ord)

Den tyska historiska skolan

Revolutionens överdrifter och Napoleonkrigens lidanden ledde till en reaktion, som inom juridiken

(12 av 83 ord)

Rättspositivismen och begreppsjurisprudensen

Den historiska skolan övergick så småningom i en rättspositivistisk åskådning, som endast erkände den rätt som kommit till uttryck på mer eller

(22 av 156 ord)

Teleologiska riktningar

Som en reaktion mot rättspositivismens avfärdande av naturrätten kan man uppfatta

(11 av 61 ord)

Den svenska rätten

De äldsta svenska lagarna var landskapslagarna och stadslagarna (bjärköarätten och Visby stadslag), som tillkom på 1200–1300-talen. I mitten av 1300-talet skapades en gemensam lagstiftning för riket i form av Magnus Erikssons landslag och Magnus Erikssons stadslag. Kristoffers

(37 av 262 ord)

Juridikens ämnesuppsplittring

Juridiken var länge en någorlunda enhetlig disciplin, fastän man skilde mellan

(11 av 56 ord)

Det internationella perspektivet

De olika ländernas rättsordningar kan indelas i grupper på olika sätt. De stora

(13 av 88 ord)

Juridikens internationalisering

Juridiken har under de senaste årtiondena fått en alltmer internationell prägel.

(11 av 55 ord)

Medverkande

  • Bert Lehrberg

Litteraturanvisning

C. Sandgren (utgivare), Norstedts juridiska handbok ( 17:e upplagan 2001);
B. Lehrberg, Praktisk juridisk metod ( 6:e upplagan 2010);
Å. Malmström m.fl., Civilrätt ( 21:a upplagan 2010).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, juridik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/juridik