kakel (jämför likabetydande tyska Kachel, egentligen ’(fyrkantigt) lerkärl’, ’(i ugnsväggen inmurad) skål’), porösa och glaserade, ibland dekorerade keramiska plattor för beklädnad av väggar och golv i främst ”våta” utrymmen, t.ex. kök, badrum, simhallar och livsmedelsindustrier.

(35 av 249 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Britt Tunander
  • Roger Carlsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kakel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kakel