tegel (ytterst av latin teʹgula ’(tak)tegel’, av teʹgo ’täcka’), keramiskt byggnadsmaterial, en typ av lergods. Även obränd, soltorkad lera kallas ibland för tegel.

Exempel på tegelprodukter är tegelsten

(28 av 193 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Redan under äldre stenåldern användes lera för att bestryka risflätade hyddväggar, vilket efter torkning gav stadga och täthet åt konstruktionen. Under neolitikum (från ca 8000 f.Kr.) började man i Mellanöstern att också forma lera till stycken av given storlek, vilka fick torka och hårdna i solen. Dessa s.k. lertegel gjordes först för hand; senare tillkom det framställningssätt som på vissa håll används än idag: finhackad vass blandas i tegelleran, som sedan trycks ned i formar. Av detta serieproducerade byggnadsmaterial uppfördes

(80 av 738 ord)

Medverkande

  • Birgitta Hulthén
  • Roger Carlsson
  • Torkel Eriksson

Litteraturanvisning

G. Brodribb, Roman Brick and Tile ( 1987);
F.R. Matson, ”The Brickmakers of Babylon”, i W.D. Kingery (utgivare), Ceramics and Civilization 1, Ancient Technology to Modern Science ( 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, tegel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tegel