kaldéer
kaldéer (akkadiska kaldu, hebreiska kashdim, grekiska Chaldaiʹoi), fornsemitiskt folk som härskade i Babylonien, framför allt under det nybabyloniska eller kaldeiska riket 625–539 f.Kr.
Kaldéerna omnämns redan ca 1100 f.Kr., men först efter 900 f.Kr. blir deras historia mer gripbar. De bodde då i södra Babylonien, och var organiserade i ”hus” eller stammar. Vid sidan av babylonier, araméer och elamiter var de ett av målen för de assyriska kungarnas krigståg söderut. Den mest kände
Litteraturanvisning
Medverkande
Olof Pedersén
Källangivelse