kalla kriget, benämning på konflikten mellan västmakterna, främst USA, och kommunistländerna,

(11 av 53 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utbrottet

Redan i andra världskrigets slutskede rådde betydande motsättningar mellan segrarmakterna rörande utformningen av det framtida Europa, speciellt det framtida Tyskland. Bilden

(21 av 150 ord)

Militärpakter och terrorbalans

Marshallplanen (1947) var ett led i strävan att genom ekonomiskt bistånd motverka förutsättningarna för kommunistisk expansion. Sovjetunionen förbjöd och de östeuropeiska länderna avvisade dock hjälpen; även Finland avböjde. Man bildade Kominform (Kommunistiska informationsbyrån) 1947 som

(35 av 248 ord)

Misstänksamhet och maktpolitik

Kalla kriget ledde aldrig till någon väpnad konflikt mellan USA och Sovjetunionen. Däremot stödde båda parter, med vapen, pengar eller militära rådgivare, motsatta sidor i en rad lokala eller regionala konflikter. USA och västmakterna såg sovjetiska eller kommunistiska expansionssträvanden bakom Maos seger i Kina 1949, utbrottet av Koreakriget 1950, Kinas införlivande av Tibet samma år, Castroregimens tillkomst i Kuba 1959 (och därmed Kubakrisen 1962),

(64 av 453 ord)

Töväder och avspänning

Kalla kriget innehöll några så kallade töväder, då förhållandet mellan blocken blev mjukare. Det första inträffade efter Stalins död 1953 och ledde bland annat till att Österrike 1955 blev återupprättat som självständig och alliansfri stat,

(35 av 243 ord)

Nya motsättningar

Trots avspänningspolitiken fortsatte upprustningen, särskilt den sovjetiska. Då sovjetiska medeldistansraketer började utplaceras i Östeuropa beslöt

(15 av 103 ord)

Kalla krigets slut

Då Michail Gorbatjov 1985 tillträdde som sovjetisk partichef ändrades förhållandena. Det stagnerande sovjetsystemet hade inte kapacitet att möta en ytterligare avancerad kapprustning. Gorbatjovs strävan att reformera systemet gjorde militär avspänning nödvändig.

(31 av 215 ord)

Tolkningar

I litteraturen omfattar kalla kriget dels, som i denna artikel, praktiskt taget hela efterkrigstiden fram till Sovjetunionens upplösning, dels de perioder i motsättningarna då läget var särskilt tillspetsat, det

(29 av 201 ord)

Medverkande

  • Hans Albin Larsson

Litteraturanvisning

F. Halliday, The Making of the Second Cold War (1989);
Björn Kumm, Kalla kriget (2:a upplagan 2006);
G. Lundestad, Öst, väst, nord, syd (svensk översättning, 2:a upplagan 1992);
G. Rystad (utgivare), Problem i modern historia: Det kalla kriget (2:a upplagan 1979);
T. Thurén, Kallt krig och fredlig samexistens (5:e upplagan 1987);
Bertil Wennerholm & Kent Zetterberg, Militära ledare under kalla kriget (2015).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kalla kriget. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget