Kameruʹn [svenskt uttal kamərʉ:ʹn], stat i Centralafrika; 475 000 km2, 25 miljoner invånare

(12 av 90 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Kamerun är med undantag av kustslätterna innanför atlantkusten och området vid Tchadsjön till största delen höglänt. Det har ett tropiskt klimat

(21 av 143 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Kamerun är till största delen ett höglänt land med undantag av kustslätterna innanför atlantkusten och området längst i norr vid Tchadsjön. I söder utbreder sig från sydgränsen

(27 av 190 ord)

Klimat

Hela Kamerun har ett tropiskt klimat med årsmedeltemperaturer från 23 °C till

(11 av 66 ord)

Växtliv

Floran är artrik; den omfattar troligen mer än 8 000 arter. Vid de nordligare flodmynningarna finns mangrove, dominerad av släktet Rhizoʹphora. I låglandet och närmast kusten är den naturliga vegetationen ständigt grön regnskog av olika typer. Karakteristiska träd är

(38 av 266 ord)

Djurliv

Artrikedomen är stor och skiftar efter vegetationstypen. Det finns bl.a. 22 arter

(12 av 81 ord)

Naturskydd

Kamerun hade 2011 tolv nationalparker, huvudsakligen i savannområdena, samt flera stora

(11 av 32 ord)

Befolkning

Kamerun har en genomsnittlig befolkningstäthet av 53 invånare per km2 (2017), men invånarna är ojämnt fördelade med de största koncentrationerna i de västra och södra delarna av mellersta Kamerun samt i de norra delarna av landet. 55 procent av befolkningen bor i i landets städer, av vilka

(47 av 329 ord)

Språk

I Kamerun talas 230–270 olika inhemska språk, vilka hör till Niger–Kongospråken

(11 av 48 ord)

Religion

I Kamerun uppskattas 57 % av befolkningen vara kristna. Den kristna närvaron kan sägas ha inletts 1472, då den portugisiske upptäcktsresanden Fernão do Pó kom till Kameruns kust. Efter honom kom handelsmän som framför allt hade intressen i transatlantisk slavhandel. Slavhandeln sjönk emellertid i början på 1700-talet och portugisernas inflytande minskade

(50 av 356 ord)

Utbildning

Strukturen hos utbildningsväsendet är präglad av det koloniala förflutna. Den franskspråkiga östra delen av landet har sexårig primärskola, följd av

(20 av 136 ord)

Sociala förhållanden

Trots rikliga naturtillgångar och goda förutsättningar för jordbruk lever fortfarande omkring 1/3 av Kameruns befolkning i fattigdom (under 2 US dollar per dag). På

(24 av 170 ord)

Näringsliv

Från 1960 fram till mitten av 1980-talet var Kamerun ekonomiskt mycket framgångsrikt. Det berodde bland annat på en aktiv jordbrukspolitik, med

(21 av 149 ord)

Jordbruk

Jordbruket är tillsammans med oljeindustrin ryggraden i Kameruns ekonomi. Tillsammans med skogsbruk och fiske svarade jordbruksnäringen

(16 av 112 ord)

Naturresurser och energi

Olja upptäcktes på kontinentalsockeln nära gränsen till Nigeria 1976, och utvinning påbörjades 1977. År 2013 uppskattades produktionen till 63 000 fat per dag, och oljan svarade för cirka 50 procent av landets

(31 av 219 ord)

Industri

Kameruns industrisektor domineras av förädling av inhemska och importerade råvaror och

(11 av 66 ord)

Utrikeshandel

Under 1960- och 70-talen ökade Kameruns handelsunderskott. Oljeinkomsterna vände trenden och gav under

(13 av 88 ord)

Turism och gastronomi

Kamerun besöktes 2012 av 817 000 turister, vilket var en ökning med 200 000 från föregående år. Turismen är dock

(18 av 123 ord)

Kommunikationer

Vägnätet i Kamerun är dåligt utbyggt och håller låg standard, vilket

(11 av 62 ord)

Massmedier

I Kamerun finns endast en dagstidning, den franskspråkiga Cameroun Tribune (upplaga: ca 20 000 ex.), som har en

(17 av 118 ord)

Statsskick och politik

Kameruns grundlag antogs 1972 och har senare fått ett antal tillägg. Enligt grundlagen är republiken Kamerun en flerpartistat med engelska och franska som officiella språk. Presidenten är statsöverhuvud och regeringschef och väljs genom allmänna val för sju år. Presidenten utser ministrarna och är överbefälhavare för

(45 av 320 ord)

Rättsväsen

Landets rättsliga arv består av såväl engelsk- som franskinspirerade regler från

(11 av 36 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2009) 14 100 man värvad trupp och är organiserat i

(11 av 54 ord)

Litteratur

Kamerun är ett av de få länder i f.d. franska Afrika som producerat litteratur på inhemska

(16 av 109 ord)

Konst

I konsthistorien behandlas Kameruns centrala delar och östra Nigeria ofta som en helhet (Cameroon grasslands). Konsten i detta

(18 av 128 ord)

Musik

Kameruns traditionella musik utmärks av en rytmiskt rik vokal flerstämmighet med utpräglat polyfona drag, utförd som växelsång. Parallellharmonik uppbyggd på terser, kvarter eller kvinter är framträdande. Tonalitet och sångsätt samt sättet att spela på vissa sträng- och blåsinstrument uppvisar påverkan från islamisk musik. Halvprofessionella musiker fyller en viktig funktion när traditionella epos eller samhällskritiska

(54 av 379 ord)

Historia

De första invånarna i Kamerun var sannolikt pygméer, och invandrande bantutalande folkslag bosatte sig först i söder och senare i väster. Under 1000-talet och åter under 1700-talet kom muslimska fulani, som slog sig ned framför allt i norr. Portugiserna, som anlände till Kamerun 1472, etablerade under 1500-talet en betydande slavhandel och plantagedrift, och under de följande 300 åren drev européerna slavhandel i området. Storbritannien försökte ta kontroll över Kamerun i kamp med Tyskland, som 1884 förklarade Kamerun som tyskt protektorat.

(80 av 805 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Berit Sahlström
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Franz-Michael A. Rundquist
  • Gert Holmertz
  • Gunilla Håkansson
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jens Weise Olesen
  • Lennart Weibull
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Olof Axelsson
  • Per Lassen
  • Sven Behrens
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
A. Aubréville & J.-F. Leroy (utgivare), Flore du Cameroun 1– (1963–);
U. Gärdenfors m.fl., ”Resa till Kameruns regnskogar”, Entomologisk tidskrift 1978.
Befolkning och etnografi:
E. Ardener m.fl., Plantation and Village in the Cameroons (1960);
N. Barley, Symbolic Structures: An Exploration of the Culture of the Dowayos (1983);
P. Burnham, Opportunity and Constraint in a Savanna Society: The Gbaya of Meiganga, Cameroon (1980);
P. Kaberry, Women of the Grassfields: A Study of the Economic Position of Women in Bamenda, British Cameroons (1952). ;
Miriam Goheen, Men Own The Fields, Women Own The Crops (1996).
Litteratur:
A. Gérard, Essais d’ Histoire Littéraire Africaine (1984).
Historia:
G.O. Asuagbor, Democratization and Modernization in a multilingual Cameroon (1998);
Martin Atangana, The End of French Rule in Cameroon (2010);
M.W. DeLancey & H. Mbella Mokeba, Historical Dictionary of the Republic of Cameroon (1990);
J. Ki-Zerbo, Histoire de l’Afrique noir (1972);
N. Kofele-Kale (utgivare), An African Experiment in Nation Building – the Bilingual Cameroon Republic since Reunification (1980);
Francis B. Nyamnjoh, Mass Media and Democratisation in Cameroon in the Early 1990’s (2011);
J. Takougang & M. Krieger, An African State and society in the 1990s: Cameroon’s Political Crossroads (1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kamerun. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kamerun