Många av kathakalins formelement går tillbaka på mycket gamla bruk, men dagens föreställningar följer en tradition från 1700-talet. Eposen ”Mahabharata” och ”Ramayana” inspirerade till dramatik som skrevs på lokalspråket och därmed blev tillgänglig för en bred publik. Tidigare hade berättelserna framförts på sanskrit, endast förståeligt för en privilegierad grupp.