kemi, vetenskapen om materiella ämnens sammansättning, egenskaper och omvandlingar. I denna har sedan slutet av 1700-talet materien ansetts vara sammansatt av grundämnen och föreningar av två eller flera sådana. Därför definieras kemi ofta som vetenskapen om grundämnens och kemiska föreningars uppbyggnad och egenskaper samt deras reaktioner med varandra.

Själva ordet kemi är en förkortning för alkemi (medeltidslatin alchimia, alchemia

(59 av 415 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Klassisk kemi

(1 av 1 ord)

Den kemiska revolutionen

En omvälvning, jämförbar med den som astronomi och mekanik hade undergått under 1600-talet, inträffade i kemi på 1780-talet i vad som brukar kallas den kemiska revolutionen. Den genomfördes av Lavoisier och hade som bakgrund de helt nya rön om gaser vilka under de närmast föregående årtiondena hade gjorts av bl.a. Joseph Black, Cavendish, Priestley

(54 av 385 ord)

Tiden 1800–1850

Berthollet framlade 1803 en ny affinitetslära, byggd på antagandet att den kraft som driver två ämnen att förenas är proportionell mot deras massor. Om en reaktion av typen A+BC ⇒ AC+B sker i lösning borde då, menade han, jämvikt inträda när A attraherar den del av C, som är bunden till B med samma kraft som B attraherar den del av C, som är bunden till A. I hans på denna idé skapade teori för kemisk affinitet utgjorde massverkan och homogen jämvikt

(80 av 733 ord)

Tiden 1850–1900

Atomteorins stora genombrott kom sedan Cannizzaro 1858 hade dragit en skarp skiljelinje mellan begreppen atom och molekyl och lagt Avogadros hypotes till grund för atom- och molekylviktsbestämningar ur gastätheter. Först därmed

(31 av 218 ord)

Organisk kemi

Valensläran blev tillämpbar på organiska föreningar sedan Kekulé och Couper 1858 oberoende av varandra hade tillskrivit kolatomen valenstalet fyra och egenskapen att kunna använda en eller flera av sina valenser till att binda andra kolatomer. Couper införde metoden att i formler för organiska föreningar förena Berzelius atomsymboler med streck. Butlerov hävdade att dessa formler återspeglade huvuddragen i molekylernas faktiska arkitektur eller ”struktur” och vann gehör för sin 1861 uttalade uppfattning

(70 av 493 ord)

Oorganisk kemi

När Bunsen och Kirchhoff 1859 införde spektroskopi som analysmetod hade inte något nytt grundämne upptäckts sedan 1844 (rutenium). Med den nya metoden upptäcktes cesium 1860, rubidium 1861, tallium 1861 och indium 1863, och därmed uppgick antalet kända element till 63 (didym inräknad). Spektroskopi spelade en viktig roll också vid upptäckten av gallium 1875, av en rad sällsynta jordartsmetaller på 1880-talet och av ädelgaserna på 1890-talet. Vid sekelskiftet 1900 var 82 grundämnen kända och deras relativa atomvikter noggrant bestämda.

Valensläran innebar

(80 av 629 ord)

Fysikalisk kemi

Iakttagelser på 1850-talet, som t.ex. att den röda färgen blev starkare ju mer kaliumrodanid man satte till en ferrisaltlösning men också starkare ju mer av ett ferrisalt man satte till en kaliumrodanidlösning, aktualiserade Berthollets då halvsekelgamla och nästan bortglömda idé om homogen jämvikt och massverkan. Särskilt stor betydelse för jämviktslärans vidare utveckling fick Berthelots och Saint-Gilles undersökning 1862–63 av alkoholers esterbildning med karboxylsyror och estrarnas hydrolys. Den föranledde Guldberg och Waage att 1864 och 1867 avsevärt modifiera Berthollets jämviktslära. Först

(80 av 817 ord)

Modern kemi

Sekelskiftet 1900 kan både i fysik och kemi räknas som skiljelinje mellan den ”klassiska” epoken och den ”moderna”, för kemins del

(21 av 145 ord)

Teorier om kemisk bindning

Richard Abegg uppställde redan 1904 en enkel elektronteori för kemisk valens, baserad på regeln att summan av ett elements maximala positiva och negativa valens är åtta. Den utvecklades senare av främst Walter Kossel, som 1916 med

(36 av 255 ord)

Strukturkemi

De studier av monokromatisk röntgenstrålnings diffraktion i enkristaller som utfördes av far och son Bragg gav för första gången en direkt bild av atomernas ordning och inbördes avstånd, först i enkla oorganiska salter men efter hand i salter av allt mer komplicerade joner och i organiska molekyler. Kristallina proteiner har kunnat studeras under lång tid (Pauling var en pionjär på området), och i dag känner man kristallstrukturer för mer än 500 proteiner, något som varit av avgörande betydelse för förståelsen

(80 av 685 ord)

Mekanismer för kemiska reaktioner

Reaktionskinetiska studier utfördes redan under 1800-talet, och vid sekelskiftet var reaktionshastigheternas koncentrations- och temperaturberoende i allmänhet väl utredda. Frågan hur kemiska reaktioner sker kunde inte angripas förrän den kemiska bindningens natur var känd. En kemisk reaktions mekanism anger i vilken ordning bindningar bryts

(43 av 305 ord)

Oorganisk kemi

Alfred Werners arbeten över metallkomplexföreningar gav forskningen kring koordinationsföreningar en fast grund för fortsatt utveckling. Problem rörande koordinationstal, geometrisk struktur och stabilitet i lösning har bearbetats över hela det periodiska systemet. Forskningen inom atomenergiområdet har lett till ett uppsving för aktinidforskningen, till en allmän utveckling av den komplexkemiska tekniken och separationsmetoderna och till

(53 av 372 ord)

Naturproduktskemi och organisk syntes

Under 1800-talet kom flertalet byggstenar i organisk kemi på ett eller annat sätt från naturen, från växtmaterial som alkaloider eller från stenkolstjära som de flesta aromatiska ämnen. Under 1900-talet har isolering och strukturbestämning av organiska ämnen ur växt- och djurmaterial bedrivits med ökande intensitet, främst för att studera de isolerade föreningarnas roll i livsprocesser men också för att få nya farmakologiskt användbara föreningar eller av rent kemiskt intresse för de erhållna föreningarna.

Strukturbestämningen byggde i

(75 av 534 ord)

Makromolekyler

Relativt tidigt fick man på indirekt väg ett begrepp om molekylernas verkliga storlek, men med de metoder som stod till buds under 1800-talet kunde man inte bestämma höga molekylvikter. Efter hand observerades, särskilt i biologiska material, oflyktiga och okristallina föreningar

(40 av 279 ord)

Kemin och omvärlden

Fysiken kan räknas som grundvetenskapen för såväl kemi som för annan naturvetenskap; för kemi främst genom atomfysikens framväxt. För fysik och övriga naturvetenskaper har å andra sidan kemi under 1900-talet kommit att spela en allt större roll. Detta tillsammans med kemins expansion som tillämpad vetenskap under 1900-talet gör att den numera i engelskspråkig litteratur

(54 av 379 ord)

Kemisk litteratur

Kemiska originalarbeten presenterades under 1700-talet oftast som monografier eller som uppsatser tillsammans med uppsatser inom andra naturvetenskaper i vetenskapliga akademiers och sällskaps publikationer, men under de sista åren av 1700-talet grundades några tidskrifter för enbart kemi. De nationella kemistsamfund som grundades under 1800-talet såsom Chemical Society 1841, Société

(48 av 342 ord)

Kemi i Sverige

Genom sin nära anknytning till bergsbruket fick kemin tidigt en stark ställning i Sverige. Vid Bergskollegiets Laboratorium Chymicum i Stockholm utbildades från slutet av

(24 av 171 ord)

Kemi som läroämne

Kemi blev 1878 ett självständigt läroämne på gymnasiets reallinje (på latinlinjen 1928) och

(13 av 91 ord)

Medverkande

  • Jan Sandström
  • Levi Tansjö

Litteraturanvisning

L. Eberson, Introduktion till den kemiska litteraturen (2:a upplagan 1976);
A.J. Ihde, The Development of Modern Chemistry (1964);
S.E. Toulmin & J. Goodfield, Materiens arkitektur (svensk översättning 1964).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemi