kemisk bindning, den attraktion som sammanfogar atomer till molekyler eller till

(11 av 16 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Två huvudtyper: jondbindning och kovalent bindning

Bindningen är en följd av en elektronfördelning av två huvudtyper: elektronöverföring från

(12 av 85 ord)

Jonbindning

Genom att en eller flera elektroner överförs mellan neutrala atomer bildas positivt respektive negativt laddade joner. Dessa attraherar varandra elektrostatiskt (Coulombs lag) och jonbindning uppstår.

Hur många elektroner som tas upp eller avges av respektive atom bestäms vanligtvis av oktettregeln, som innebär att atomerna

(44 av 309 ord)

Kovalent bindning

När två kväveatomer bildar en kvävemolekyl, N + N → N≡N, bildas tre gemensamma elektronpar av tre elektroner från vardera kväveatomen (i formeln N≡N symboliserar varje bindningsstreck ett sådant gemensamt elektronpar). Dessa sex elektroner skulle om de räknades till en av kväveatomerna tillsammans med kväveatomens övriga två valenselektroner ge denna ädelgasen neons elektronstruktur. Genom att elektronerna är gemensamma för de två kväveatomerna kan alltså båda uppnå ädelgasstruktur (oktettregeln). Denna typ av kemisk bindning sägs vara kovalent. Den kovalenta bindningsmekanismen innebär att atomerna i en

(80 av 1952 ord)

Medverkande

  • Bengt Nordén
  • Sture Nordholm
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kemisk bindning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemisk-bindning