kemiska stridsmedel, kemiska vapen, C-stridsmedel (engelska chemical weapons) eller stridsgaser

(10 av 70 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Dödande ämnen

Nervgaser är vätskeformiga, organiska fosforföreningar med varierande flyktighet som kan spridas i gas-, aerosol- eller vätskeform och tas upp av kroppen vid inandning och genom hudpenetration. De kan finnas färdigbildade i kemiska vapen eller genereras ur ogiftiga utgångsmaterial med hjälp av binär teknik.

Den första nervgasen, tabun, upptäcktes i Tyskland 1936 på I.G. Farben av kemisten Gerhard Schrader (1903–90) vid sökandet

(61 av 434 ord)

Prestationsnedsättande ämnen

Till hud- och vävnadsskadande ämnen räknas senapsgas, kvävesenapsgaser och lewisit. De är medel som i vätskeform på hud kan ge upphov till brännskadeliknande sår och som i gas- eller vätskeform kan ge svåra ögonskador. Effekterna av senapsgas uppträder först efter flera timmar. Senapsgasskador behandlas

(44 av 311 ord)

Herbicider

Vid militära insatser av herbicider för att t.ex. förstöra grödor eller

(11 av 67 ord)

Medverkande

  • Johan Santesson

Litteraturanvisning

”Kemiska vapen – hot, verkan och skydd”, FOA orienterar om ( 1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kemiska stridsmedel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemiska-stridsmedel