(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Zhoudynastin (1040–256 f.Kr.)

Shangväldet störtades 1040 f.Kr. av furstarna av Zhou, en vasallstat i Weiflodens dalgång i nuvarande Shaanxi. Källor från första hälften av deras era, kallad Västra Zhou (1040–771 f.Kr.) gör gällande att kungen av Zhou var ättling till

(37 av 261 ord)

Qindynastin (221–207 f.Kr.)

Redan på 300-talet f.Kr. hade furstarna av staten Qin vidtagit kraftfulla åtgärder för att stävja sina vasallers makt. Det snabbt växande riket indelades i ett antal administrativa enheter, xian, som var direkt underställda hovet och vilkas skatteintäkter tillföll fursten. Dessa innovationer baserades på teorier lanserade av den realpolitiske tänkaren Shang Yang (död 338 f.Kr.). Enligt denne kunde endast jordbruk och erövringskrig berika staten och stärka furstens makt. Bönderna gynnades

(69 av 487 ord)

Handynastin: Västra Han (206 f.Kr.–9 e.Kr.)

Upprorsledaren Liu Bang gjorde sig 206 f.Kr. till kung av Han. Fyra år senare besteg han kejsartronen under regentnamnet Gaozu. Med undantag för Wang Mangs interregnum 9–23 e.Kr. förblev makten i Liusläktens händer under fyra sekler. Interregnumet delar Hanperioden i Västra Han, med huvudstad i Chang’an (nuvarande Xi’an), och Östra Han, med huvudstad i Luoyang. Hanepoken framställs ofta som en stormaktstid och en förebild för senare dynastier. Dess första härskare

(70 av 499 ord)

Wang Mangs interregnum (9–23 e.Kr.)

Under kejsar Wus efterträdare på tronen kämpade fraktioner av ämbetsmän och eunucker om inflytandet vid hovet. Under Västra Hans siste kejsare lyckades änkekejsarinnans släkt tillvälla sig makten. Släktens mest

(29 av 205 ord)

Handynastin: Östra Han (25–220)

Under den första hälften av Östra Han lyckades dugliga kejsare stärka

(11 av 70 ord)

Sanguo (’De tre kungadömena’, 220–280)

Kina delades nu i tre kungariken: Wei i norr, Shu-Han i sydväst och Wu i söder. Denna splittring

(18 av 127 ord)

Jindynastin och Nanbeichao (’De sydliga och nordliga dynastierna’, 265–589)

År 265 erövrade en krigsherre från Wei kungadömet Shu-Han. Året därpå avsatte han Weikejsaren och utropade sig själv till kejsare av Jin (266–316). Det tredje kungadömet, Wu, som behärskade mellersta och nedre Chang Jiang-dalen samt nuvarande Guangdong, Guangxi, Fujian och norra Vietnam,

(42 av 295 ord)

Sui (581–618) och Tang (618–907)

Suidynastin, i flera avseenden en parallell till Qindynastin, skapade förutsättningarna för Tangväldets politiska och ekonomiska expansion. Med stor ideologisk flexibilitet, som medgav att konfuciansk ritual kombinerades med legalistisk rättskipning och buddhistiskt fromhetsnit, byggde kejsar Yang Jian upp ett förvaltningssystem som kom att tjäna som förebild för Tangdynastins. Det omfattade bl.a. ett censorat, en övervakande myndighet, som skulle bestå genom hela kejsardömet. Yang Jian strävade efter att överbrygga den ekonomiska och kulturella klyftan mellan nord och syd. Den andre Suikejsaren genomförde

(80 av 622 ord)

Songdynastin (960–1279)

På Tangväldets fall följde ett halvt århundrade av politisk splittring, De fem dynastierna (907–960). De tretton härskarna av dessa dynastier kan jämföras med de rövarbaroner som vid samma tid härjade i Europa sedan Karl den stores välde hade brutit samman.

Generalen Zhao Kuangyin, som tjänade under den sista av De fem dynastierna, beordrades 960 att avvärja en väntad invasion av khitanska trupper. Han valde

(64 av 456 ord)

Mongolväldet och Yuandynastin (1271–1368)

Mot slutet av 1100-talet behärskade det khitanska Karakhitairiket området från Amu-Darja (Oxus) till Ilidalen och omfattade de forna oasstaterna Samarkand, Fergana, Kaxgar, Jarkand (Yarkant) och Khotan. De turkiska uigurerna, som lydde under Karakhitai, bebodde området omkring Turpan. Söder om Bajkalsjön hade de nestorianskt kristna kereiterna sina boplatser. Mellan övre Altaj och Orchonflodens övre lopp låg det mongoliska Naimanväldet. Nordöstra Tibet och Gansu behärskades av det tangutiska

(66 av 466 ord)

Mingdynastin (1368–1644)

Alltsedan Västra Handynastin har kejsarnas regeringar indelats i perioder med skilda namn. Från och med Mingdynastin antog kejsaren, med ett undantag, ett enda namn på sin regeringsperiod: Hongwu betecknar sålunda den förste Mingkejsarens regeringsperiod (1368–99). De första Mingkejsarna valde Nanjing till sin huvudstad. Förbättrandet av kommunikationslederna, framför allt vattenvägarna, ledde till en jämvikt mellan de

(55 av 386 ord)

Qingdynastins storhetstid (1644–ca 1800)

De manchuiska härskarna valde att utnyttja de underkuvade kinesernas politiska institutioner och förvaltningssystem. De första 150 åren av Qingdynastin ägnades åt ett idogt uppbyggnadsarbete.

Freden och välfärden bidrog till en snabb befolkningsökning. Skattelättnader, nyodling av land och vidsträckt odling

(39 av 274 ord)

Krigen som öppnade Kina

Motsättningarna mellan Storbritannien, som sökte nya marknader för sina produkter och krävde diplomatisk jämställdhet, och Kina, som ville fortsätta sin isolationistiska politik och krävde att andra stater uppträdde som underordnade tributstater, ledde slutligen till en väpnad konflikt, opiumkriget (1839–42), vilket kan betraktas som inledning till Kinas moderna historia. Det var det första i en rad av krig som successivt tvingade Kina att inte bara förändra sin syn på relationerna till andra länder utan också ompröva hela sitt samhällssystem. Bakgrunden till

(80 av 586 ord)

De stora upproren

Samtidigt som Kina utsattes för ett allt hårdare tryck utifrån, förvärrades under 1800-talet även de interna problemen. Det stora utflöde av silver som var en följd av opiumhandeln ledde till att böndernas skatter kraftigt höjdes på grund av att silvrets värde i förhållande till kopparns stigit. Då bönderna sålde sina produkter för koppar men

(54 av 383 ord)

Kinesiska makthavare

Eftersom de kejserliga trupperna vid mitten av 1800-talet var oförmögna att undertrycka de uppror som brutit ut, blev det i stället tre högt uppsatta kinesiska ämbetsmän, Zeng Guofan, Zuo Zongtang och Li Hongzhang, som fick i uppdrag att med hjälp av egna nybildade arméer krossa de stora upproren. Genom

(49 av 347 ord)

Republiken Kina grundas

Val till ett nyinrättat parlament slutfördes i början av 1913, och i det fick det nybildade Nationalistpartiet (Guomindang, GMD), vars medlemmar med Sun Yat-sen i spetsen varit de drivande i den republikanska rörelsen, majoriteten av rösterna. Men landets starke man var

(41 av 292 ord)

Samarbete mellan nationalister och kommunister

Två ledande slagord för Fjärde-maj-rörelsen var ”demokrati” och ”vetenskap”, något som speglar det ökade intresse för västerlandets samhälle och kultur som nu vuxit fram. Ett viktigt forum för diskussioner av västerländska idéer var tidskriften Xin Qingnian

(36 av 255 ord)

Brytning mellan nationalister och kommunister

Redan då fanns emellertid påtagliga motsättningar inom koalitionen mellan GMD och KKP. Efter det att Chiang i Shanghai 1927 låtit mörda ett antal kommunister kom det till en brytning mellan de båda partierna. Chiang hade vid det laget en så stark ställning att han kunde gå vidare utan KKP:s hjälp, och året därpå satte han upp en nationell regering i Nanjing,

(61 av 432 ord)

Det japanska intrånget

År 1931 hade Japan angripit nordöstra Kina, och året därpå upprättades där en lydstat med namnet Manchukuo (Manchuriet), där den siste kejsaren Puyi fungerade som marionettregent. Chiang Kai-shek förhöll sig dock passiv och gav order om att inte ta strid mot japanerna. Han satte kampen mot KKP främst och ville vänta med att ta itu med Japan tills han hade byggt upp en starkare militärmakt.

(65 av 463 ord)

Inbördeskriget och kommunisternas seger

När Japan kapitulerat vid andra världskrigets slut inleddes förhandlingar mellan GMD och KKP om att bilda en koalitionsregering. Men misstron mellan de båda parterna var alltför stor, och

(28 av 196 ord)

Folkrepubliken – den socialistiska omvandlingen av landet

Folkrepubliken utropades formellt 1 oktober 1949 i Beijing, som åter blev huvudstad. KKP behärskade då större delen av landet, men vissa områden, såsom Hainan och Tibet, erövrades först 1950 respektive 1950–51.

(31 av 219 ord)

Nya politiska kampanjer

I detta läge startade partiet en kampanj, ”Låt hundra blommor blomma, låt hundra skolor debattera!”, under vilken man uppmanade till kritik av brister i det nya samhället. När kritiken blev för stark, drog partiet 1957 i stället i gång en ”anti-höger-kampanj”, i vilken en halv miljon av dem som fört fram kritik nu utpekades som ”högerelement”, en pariastämpel som de fick bära ca tjugo år framåt i tiden. Många intellektuella hörde till offren för denna kampanj.

Året

(77 av 549 ord)

Kulturrevolutionen

Det fanns också många intellektuella som var mer eller mindre förtäckt kritiska mot Mao vid den här tiden, och det var mot dessa och mot kulturetablissemanget som Mao med stöd av sin hustru Jiang Qing först riktade sin kritik, när han drog i gång den största och mest dramatiska maktkampen i partiets historia, kulturrevolutionen 1966–76. Stöd

(56 av 395 ord)

Kina under Deng Xiaoping

Vid den elfte centralkommitténs tredje plenum 1978 fick Dengs politiska linje definitivt överhanden. Nu inleddes en politik som främst syftade till att få i gång den ekonomiska utvecklingen i Kina, medan klasskampen tonades ned. Inom jordbruket blev hushållen den viktigaste produktionsenheten, och bönderna uppmuntrades att ägna

(46 av 323 ord)

Ekonomisk reformpolitik

Efter några år av ekonomisk åtstramning och tal om politisk renlärighet kom det i början av 1992, efter Deng Xiaopings resa till södra Kina, starka signaler om att den ekonomiska reformpolitiken åter skulle sättas främst. Detta ledde till ett allt större intresse för den kinesiska marknaden, och de utländska investeringarna i landet ökade starkt. Men samtidigt som det ekonomiska utbytet ökade och Kina tog nya steg i riktning mot en ”socialistisk marknadsekonomi” fortsatte den politiska kritiken mot Kina. Främst gällde

(80 av 781 ord)

Medverkande

  • Bertil Lundahl
  • Göran Malmqvist
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina/historia