Kina, stat i östra Asien; 9,6 miljoner km2, 1 393,8 miljoner invånare (2018), inklusive Hongkong. Kina är världens folkrikaste stat och den till ytan tredje största. Den gränsar till 14 stater,

(30 av 215 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

De västra delarna med Tibetanska höglandet består av bergmassiv med platåer och bäcken och upptar 60 % av landets ytan. Här ingår Tibetanska högplatån och några av världens högsta bergskedjor, bl.a.

(30 av 214 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Inom sin areal, större än Europas, uppvisar Kina en topografi med stor variation, från jordens högsta punkt, Mount Everest, 8 848 m ö.h., till lågt liggande områden som Turpandepressionen, 154 m u.h. Från höjdsynpunkt kan man urskilja tre genomgående nivåer, representerade av Tibetanska högplatån längst i väster på 4 300–6 500 m ö.h., längre mot öster bäcken och lägre platåer, 1 000–2 000 m ö.h., samt längst i öster slätter och kullområden omkring 500 m ö.h.

Kinas stora floder kommer på grund av denna lutning att rinna åt öster. En

(80 av 719 ord)

Klimat

De västra delarna av Kina har tundraklimat i söder och kallökenklimat i norr, medan östra Kina

(16 av 114 ord)

Växt- och djurliv

Kinas jättelika landyta uppvisar många skiftande naturtyper och mer än 50 olika ekoregioner har identifierats. Det kinesiska miljöministeriet har angivit nio landbaserade ekoregioner och tre havsområden.

Nordligaste Kina – kuperade låglandsområdet

I nordöstra Kina, på gränsen till Nordkorea och Amurregionen i Ryska federationen, utbreder sig olika typer av löv- och barrskogar. Dessa skogar hör till de artrikaste temperade skogarna i världen. Här finns flera däggdjur som kragbjörn, långsvansad goral (Nemorhaeʹdus caudaʹtus), sibirisk myskhjort (Moʹschus moschiʹferus), amurleopard (Pantheʹra paʹrdus orieʹntalis) och amurtiger

(80 av 1635 ord)

Befolkning och etnografi

Han-kineserna, dvs. de etniska kineserna, utgör 93 procent av Kinas befolkning (enligt 2000 års folkräkning), medan merparten av de övriga hör till de sammanlagt 55 officiellt erkända nationella minoriteterna. De största grupperna är zhuang, manchu, hui, miao och uigurer. Det finns ytterligare en rad smärre etniska och språkliga minoritetsgrupper (exempelvis tuviner och dolaner i Xinjiang och kammuer och kucong i Yunnan) som inbegrips i de officiella kategorierna eller räknas till ”obestämda folk”. Några av dem räknas rentav officiellt till

(79 av 558 ord)

Befolkning

Vid slutet av 1940-talet hade Kina nära 600 miljoner invånare, höga födelse- och dödstal och därmed en moderat folkökningstakt. Medellivslängden torde ha varit ca 35 år. Under 1950-talet sjönk dödligheten snabbt, medan födelsetalet ökade något. Då tiderna förbättrades steg födelsetalet till högre nivåer än någonsin.

I början av 1970-talet introducerades födelsekontroll. Härigenom dämpades takten i folkökningen dramatiskt: från 2,6 procent

(59 av 417 ord)

Bosättning

Kinas befolkning är mycket ojämnt fördelad. På cirka 15 procent av landets yta finns 90 procent av befolkningen, och den är starkt koncentrerad till landets östra del. Dagens befolkningsfördelning avspeglar den traditionella bosättningen med dess beroende av plan mark och tillgång till vatten för risodling

(43 av 306 ord)

Språk

Det kinesiska språket är starkt dominerande och talas av ca 95 % av befolkningen. Dessutom finns det ca 60 miljoner talare av över 250 minoritetsspråk som tillhör åtta olika språkfamiljer. Dessa

(30 av 214 ord)

Religion

En mångfald religionsformer har förekommit i Kina genom tiderna, dels inhemska religioner som kinesisk folkreligion, konfucianism och daoism, dels buddhism, islam och kristendom. Buddhismen nådde Kina under första århundradet e.Kr. Under 600-talet kom kristendomen liksom islam (och även manikeism och judendom). Se även kinesisk filosofi, konfucianism, daoism.

Den fornkinesiska religionen, sådan vi känner den genom texter från 1100–500-talen f.Kr., innehöll anfäderskult, tro på gudar och naturandar samt förtröstan på orakel och schamanistiska riter. Under Shangdynastin var schamanismen den främsta religionsformen,

(80 av 778 ord)

Utbildning

Före 1949 var den stora majoriteten av Kinas befolkning analfabeter. Det kinesiska kommunistpartiet har sedan dess prioriterat utbildning högt, även om oenighet tidvis funnits inom partiet om utbildningens funktion och innehåll. ”Hellre röd än expert!” var ett slagord under kulturrevolutionen. Under andra perioder har paroller med motsatt innebörd funnits. Under kulturrevolutionen angreps hela utbildningssystemet, och den högre utbildningen avskaffades i stor utsträckning. De ideologiska inslagen i

(66 av 471 ord)

Sociala förhållanden

Kinas radikala barnbegränsningspolitik har medfört inte bara en kraftigt dämpad befolkningstillväxt och en i viss mån onormal könssammansättning. Den innebär också en ändrad ålderssammansättning i totalbefolkningen med färre födda i den yngre generationen än i föräldragenerationen. Livslängden ökar ytterligare och sammantaget innebär detta att en minskande

(46 av 322 ord)

Arbetsmarknad

Övergången från planhushållning till marknadshushållning sedan 1978 har inneburit radikala förändringar på den kinesiska arbetsmarknaden. Flera hundra miljoner finner inte längre arbete inom jordbruket. Av

(25 av 173 ord)

Skillnad mellan stad och landsbygd

Antalet fattiga har reducerats kraftigt det senaste årtiondet, och Kina har avancerat mer än något annat stort land på listan över Human Development Index (HDI), från plats 105 1990

(29 av 207 ord)

Mynt

Kinesiska mynt har en helt annan karaktär än de västerländska. Redan på 1200-talet f.Kr. fanns betalningsmedel, främst i form av kaurisnäckor och olika standardiserade verktyg av brons. De sistnämnda förekom snart

(31 av 219 ord)

Näringsliv

Efter 1978 har den ekonomiska utvecklingen varit snabbare i Kina än i något annat land. BNP per capita växte 1978–2008 med 8,6 procent per år. Kina är det land som näst USA har störst BNP. Fortfarande är dock BNP per capita mycket lägre i Kina än i de flesta industriländer, som en konsekvens av landets stora befolkning. De starkaste drivkrafterna för tillväxten har varit en stegvis liberalisering av ekonomin, alltmer omfattande utländska investeringar och en snabbt växande export av främst

(80 av 1240 ord)

Jordbruk

Kina har 22 procent av världens befolkning men bara 7 procent av den odlade jorden. Drygt 10 procent av Kina är uppodlat, och den mesta åkermarken finns i de östra och nordöstra delarna av landet samt i Sichuan. Mer mark kan knappast till rimliga kostnader användas som åker. Eftersom man tar dubbla skördar i mellersta och södra Kina och till och med tre skördar per år längst i söder är dock den besådda arealen under ett år betydligt större. Drygt

(80 av 710 ord)

Skogsbruk

Kina har varit ett skogrikt land, men avverkning och naturkatastrofer reducerade skogsarealen fram till mitten av 1900-talet. Då var endast 8,5 procent av landets

(24 av 170 ord)

Fiske

Kina är världens i särklass största fiskenation och har en tvåtusenårig tradition vad gäller odling av sötvattenfisk. Fisket har varit en av de

(23 av 160 ord)

Mineral

Kina är ett till ytan mycket vidsträckt land och naturligt nog väl försett med mineral- och energitillgångar av olika slag. Flera

(21 av 145 ord)

Energi

Energiförsörjningen är en svag länk i Kinas ekonomi. Landet är den näst största producenten och konsumenten av energi i världen och blir alltmer beroende av importerade energiråvaror. Kinas koltillgångar beräknas räcka i 250 år, med nuvarande utvinningstakt. De finns främst i provinserna Shaanxi, Shanxi och Inre Mongoliet i norr, dvs. på stora avstånd från befolknings- och industricentra vid

(58 av 413 ord)

Industri

Sedan början av 1980-talet har industrin i Kina förändrats för att passa in i det som den politiska ledningen betecknar som ”en socialistisk marknadsekonomi”, med allt större andel privat ägande och marknadsstyrd produktion. Industritillväxten har varit exceptionellt snabb med en årlig produktionsökning på 10–15 procent. Industrin svarade 2016 för 40 procent av BNP och 30 procent av sysselsättningen och industrivarorna för hela 95 procent av värdet av varuexporten.

Den äldsta industribranschen är textilindustrin, som redan på 1930-talet producerade för export.

(80 av 635 ord)

Miljösituation

Kinas enorma befolkning påverkar landets natur högst påtagligt, främst i östra Kinas odlingsbygder, där mycket lite av den ursprungliga faunan och floran finns kvar.

(24 av 166 ord)

Utrikeshandel

Kinas ekonomiska omdaning avspeglas i en synnerligen snabb tillväxt i utrikeshandeln. Fram till slutet av 1970-talet hade staten monopol på all handel, och Kina exporterade endast för att kunna importera de kapitalvaror som man inte själv kunde tillverka. Det var ett skydd mot utländsk konkurrens

(45 av 321 ord)

Turism och gastronomi

Kina har en stor potential för turism, men näringen spelade inte någon större roll i den ekonomiska planeringen förrän 1997, då den gavs en prioriterad ställning. År 2015 besöktes landet av cirka 58 miljoner turister, vilket gör Kina till världens tredje största turistland efter Frankrike och USA. 1997–2012 ökade antalet besökare med 34

(53 av 375 ord)

Kommunikationer

Transportsystemen är svaga länkar i Kinas infrastruktur. Landets extremt snabba tillväxt har satt dem under en mycket hård press och man har ännu inte hunnit bygga ut dem tillräckligt fort. Det vanliga är dröjsmål med frakter och köer i hamnar och på vägar. Trots detta har såväl gods- som persontrafiken ökat med 12–15 % per år.

Tunga, långväga godstransporter inom landet sker på floder och kanaler, men det är järnvägarna som spelar den mest strategiska rollen i transportsystemet. De svarar för

(80 av 628 ord)

Massmedier

Kina är världens största mediemarknad med stadigt växande konsumtion i takt med ökande välstånd. Samtidigt är

(16 av 109 ord)

Internet och mobiltelefoni

Med närmare 600 miljoner internetanvändare (2013) är Kina det land i världen där flest kopplar upp sig på nätet. Då många globala sajter som Google, Facebook, Wikipedia, YouTube och Twitter är förbjudna eller censurerade går kineserna till inhemska motsvarigheter. Flest antal besökare har Baidu, en webbportal med ett 60-tal olika tjänster,

(51 av 364 ord)

TV och radio

Det statliga TV-bolaget China Central Television (CCTV) grundades 1958 och sänder i ett 20-tal rikstäckande kanaler. Det är ett av världens största

(22 av 156 ord)

Dagspress och magasin

Den största dagstidningen är Cankao Xiaoxi, som ges ut av nyhetsbyrån Nya Kina och har en upplaga på ca 3 miljoner (2013). Näst störst

(24 av 167 ord)

Statsskick och politik

Kinas nuvarande författning, som är den fjärde i ordningen sedan kommunisterna tog makten, antogs 1982. I den fastslås att Folkrepubliken Kina är en socialistisk stat under folkets demokratiska diktatur, ett begrepp som först definierades av Mao

(36 av 253 ord)

Partiväsen

Teoretiskt skiljer man mellan den makt som utövas av de statliga organ som nämnts ovan och den politiska ledningsfunktion som KKP utövar. Men i praktiken är det partiet som har det avgörande inflytandet över Kinas politik, och NFK:s roll är främst att bekräfta beslut som redan är fattade av partiet. Partiets ledande organ är Nationella partikongressen (NPK) och Centralkommittén

(59 av 420 ord)

Politiska särdrag

Under första hälften av de drygt sjuttio år KKP har haft makten i Kina präglades politiken av politiska kampanjer, tvära ideologiska kast och maktkamper inom partiet. Perioder då klasskampen och den politiska renlärigheten sattes i centrum växlade med perioder då produktionen och uppbyggnaden av landet betraktades som viktigast. De politiska kampanjerna ledde till utrensningar inom partiet och skördade åtskilliga miljoner offer bland befolkningen.

Deng

(64 av 455 ord)

Rättsväsen

Den traditionella kinesiska rättskulturen har i hög grad präglats av konfucianismen, med dess negativa inställning till privaträttsliga normer och förkärlek för på moralisk grund vilande förlikningar och kompromisser. En

(29 av 206 ord)

Mänskliga rättigheter

Kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina är tydliga framför allt avseende politiska, civila och religiösa rättigheter. Den starka ekonomiska utvecklingen i Kina de senaste decennierna har höjt

(27 av 183 ord)

Civila och politiska rättigheter

Yttrandefrihet och tryckfrihet har alltid varit starkt begränsade i det kommunistiska Kina. Trots det har perioder av något större öppenhet förekommit. Internet och framför allt framväxten av sociala medier under slutet av 00-talet gav upphov till en kort period av något friare debatt.

Vissa nyhetsmedier, till

(46 av 328 ord)

Religionsfrihet

Efter Maotidens religiösa intolerans fanns det utrymme för viss religiös frihet under 1980-talet. Då kommunistpartiet i högre grad lät människor sköta sitt privatliv själva uppstod det i samhället ett behov av att hitta livsmening utanför maoismen. Många sökte sig till olika inriktningar inom kristendom

(44 av 311 ord)

Behandlingen av fångar

Principen om att alla betraktas som oskyldiga innan motsatsen bevisats gäller inte i det kinesiska rättssystemet. Snarare ligger ansvaret hos den anklagade att bevisa sin oskuld. Trots att tortyr är förbjudet enligt lag förekommer det på många håll. Under senare

(40 av 285 ord)

Dödsstraff

Kina är det land i världen som avrättar flest personer per år. Antalet

(13 av 88 ord)

Försvar

Sedan 1990-talet har moderna stridsflygplan från bl.a. Ryska federationen anskaffats eller licenstillverkats, liksom västerländskt försvarsmateriel från t.ex. USA och Frankrike. De senaste kärnvapenproven ägde rum 1996. År 2003 inriktades Kinas försvar på att kunna uppträda mer rörligt även utanför Kinas gränser.

(41 av 292 ord)

Litteratur

Konfucianismens betoning av litteraturens didaktiska funktion har lett till att gränsen mellan upplysningslitteratur och skönlitteratur av gammalt

(17 av 116 ord)

Den äldre prosalitteraturen

”Shu” eller ”Shujing” (’Urkunderna’) består av ett antal historiska dokument, sammanställda i tidsföljd. Endast de avsnitt som behandlar tidig Zhoutid (1040–256 f.Kr.) har ansetts vara historiskt tillförlitliga. Mest beaktansvärda är de anföranden som har tillskrivits hertigen av Zhou, en yngre bror till dynastins grundare. I dessa vävs beskrivande prosa och direkt tal samman till en dramatiskt sluten enhet.

Filosofiska verk från sen Zhoutid rymmer avsnitt av högt litterärt värde. Det verk som har tillskrivits den konfucianske tänkaren Mencius och som

(80 av 605 ord)

Den äldre poesin

Antologin ”Shi” eller ”Shijing” (’Sångernas bok’) innehåller 305 sånger och hymner, av vilka många går tillbaka till början av det första årtusendet före vår tideräknings början. Ett avsnitt innehåller ett antal korta dikter, som utgör litterära bearbetningar av folkvisor, insamlade från olika delar av riket. Versrytmen är enkel: varje vers består av fyra stavelser. De jämna verserna rimmar. Ofta

(59 av 418 ord)

Skönlitterär prosa efter 1900

Hu Shi, som tog initiativet till Den litterära revolutionen (1917–20), hävdade att det klassiska skriftspråket hade spelat ut sin roll och krävde att det skulle ersättas av ett nytt, baserat på talspråket. Språkreformrörelsen medförde att den kinesiska litteraturen leddes in på helt nya spår. Novellen och essän utgjorde de ledande prosagenrerna under 1920-talet. Den ojämförligt främste bland 1920-talets författare var Lu Xun, vars huvudsakliga skönlitterära produktion ryms i de två novellsamlingarna ”Stridsrop” (1923) och ”Tvekan” (1926). Han skrev även många

(80 av 574 ord)

1900-talspoesi

Den litterära revolutionen banade även väg för en ny poesi. År 1920 utkom Hu Shis diktsamling ”Experiment”, som innehöll tämligen valhänta talspråksdikter på fri vers. Till de poeter som framträdde under 1920-talet hör den musikaliskt lyhörde Wen Yiduo och Xu Zhimo, båda influerade av de engelska romantikerna, Guo Moruo, påverkad av både Walt Whitman och Majakovskij, samt Dai Wangshu, som attraherades av den franska symbolismen. Den kvinnliga poeten Bing Xin skrev

(71 av 507 ord)

Folkpoesi

Antologin ”Shijing” (’Sångernas bok’), från första hälften av 1000-talet f.Kr., innehåller bl.a. ett antal oftast korta dikter, som troligen utgör litterära bearbetningar av

(23 av 158 ord)

Prosafolkdikt

Den kinesiska litteraturen fram till och med 1800-talet, särskilt den folkspråkiga, innehåller mängder av stoff som hämtats ur den muntliga folktraditionen, men det är ett svåröverskådligt material, som i mycket liten utsträckning analyserats av västerländska folkdiktsforskare, bl.a. beroende av bristen på översättningar. Men muntligt

(44 av 310 ord)

Drama och teater

Både profan och religiös teater i Kina har rötter som troligen går ända tillbaka till schamanuppträdanden för 5 000

(18 av 124 ord)

Traditionell teater

kan grupperas i kunqu (bygger på melodier från Jiangsuprovinsen), difangxi (lokala teaterspel), jingju (huvudstadsteater, ibland kallad ”pekingopera”) och quyi (melodikonst, teatrala framföranden av historieberättande). Därtill kommer dock- och marionettföreställningar. Gemensam för den traditionella teaterns olika stilar är den sammansatta scenformen, där sång, musik, recitation, dans, akrobatik och rörelser samverkar. – Se även separat

(53 av 374 ord)

Modern teater

Sedan början av 1900-talet finns också en levande talteatertradition (huaju), introducerad via Japan men med mönster från europeisk modern teater så som den såg ut vid sekelskiftet.

(27 av 186 ord)

Film

Den första filmvisningen i Kina hölls 11 augusti 1896 i Shanghai. År 1905 spelades den första filmen in, ett avfilmat framförande av Pekingoperan ”Slaget om Dingjunshan”. Efter 1910 formerades en filmindustri i Shanghai på mandarindialekt samtidigt som Hongkongs kantonesiskspråkiga filmindustri etablerades. Fram till ljudfilmens genombrott 1930 var produktionen splittrad på många kortlivade bolag, och marknadsandelen låg på enbart ca 10 %. Därefter ökade populariteten för inhemska filmer, men i gengäld hamnade filmindustrin i 1930-talets maktkamp mellan Chiang Kai-sheks styrande Guomingdangparti och

(80 av 953 ord)

Konst

Kina har en mycket lång och stark konsttradition, vilken på grund av de geografiska betingelserna varit relativt

(17 av 117 ord)

Kalligrafi

Den kinesiska skriften har i över 2 000 år betraktats som en skön konst. Tecknen är uppbyggda av ett bestämt antal linjer och punkter som skrivs för hand med pensel och tusch på papper eller siden. Alla tecken är bärare av visuella upplevelser i

(43 av 307 ord)

Måleri

Det kinesiska måleriet är ett utpräglat linjemåleri, där penseldraget (bichu), dvs. den kalligrafiska gesten, utgör kärnan. Bimo (’pensel och tusch’) får ofta representera begreppet konst. Innehållet har varit starkt förankrat i litteratur och poesi, ofta med symboliska, dubbeltydiga undertoner.

Måleriet kan enklast sammanfattas som konceptionell, kalligrafisk lyrism. ”Konceptionell” innebär att det bygger på en idé, ”kalligrafisk” att formen emanerar ur kalligrafins teknik, ”lyrism” att dess innehåll är poetiskt förankrat. Det finns i huvudsak två grundstilar. Den ena, som är detaljerad

(80 av 1213 ord)

1900- och 2000-talen

De mest inflytelserika skolorna under 1900-talet är den traditionella litteratistilen, Shanghaiskolan, Lingnanskolan i Guangzhou, den socialistiska stilen och den halvabstrakta stilen.

År 1942 höll Mao Zedong sitt berömda tal i Yan’an, i vilket han framförde en politisk syn på konstens och litteraturens roll i kampen

(45 av 315 ord)

Konsthantverk

I Kina spelar konsthantverket lika stor roll som bildkonst och arkitektur.

(11 av 39 ord)

Bronsgjutning

Gjutning av brons utvecklades i Kina under andra årtusendet f.Kr. och nådde då en hög teknisk

(16 av 114 ord)

Jadeslipning

Jade började i Kina bearbetas genom slipning redan under sen stenålder

(11 av 58 ord)

Sidenvävning

Kineserna var först i världen med att utnyttja silkesmaskens tunna och starka tråd för textilframställning.

(15 av 105 ord)

Snideriarbeten

För kinesiskt hantverk har bambu spelat en viktig roll. Det har använts som

(13 av 88 ord)

Arkitektur

(1 av 1 ord)

Stadsplanering

Placeringen i landskapet av byggnader, byar, städer, trädgårdar och gravar har i Kina sedan urminnes tider bestämts enligt fengshui, läran

(20 av 139 ord)

Traditionell arkitektur

De traditionella kinesiska husen är uppförda på en plattform av stampad jord, vilken liksom stadsmurarna klätts med tegel eller huggen sten. I plattformen är en stensockel nedsänkt som bas för de bärande pelarna. Sockeln är försedd med en huggen rund vulst för att förhindra att pelaren rör sig i sidled.

(50 av 355 ord)

Religiös arkitektur

I den traditionella kinesiska arkitekturen bestod husen normalt av låga envåningsbyggnader. Ett för Kina (och senare Japan) specifikt undantag är

(20 av 140 ord)

1900-talet

Med ankomsten av västerländska byggnadsmaterial och teknik i början av 1900-talet förändrades arkitekturen i Kina i främst storstäderna Shanghai, Nanjing och Tianjin där det västerländska inflytandet var störst. Banker, storföretag och hotell lät uppföra

(34 av 242 ord)

Trädgårdskonst

Kinas trädgårdstradition har utvecklats som en integrerad del av stadsbyggnadskonsten. Städerna har anlagts rätlinjigt efter de fyra väderstrecken, medan trädgårdar i allmänhet har planerats oregelbundet men liksom städerna enligt fengshui, läran om vindar och vatten (se kosmologi). De oregelbundet anlagda trädgårdarna kan generellt delas upp i två huvudkategorier: dels de stora kejserliga naturparkerna, vilka användes för jakt, nöjen samt ceremonier, dels de mindre, intima s.k. litteratiträdgårdarna, vilka användes för

(69 av 488 ord)

Musik

Kinesisk musik har anor minst 4 000–5 000 år tillbaka. På 1950-talet fann man i An­yang ett stenspel (klockspel av bumerangformade stenar med mjuk klang), daterat till 1500–2000 f.Kr. I Hubei hittades 1978 ett bronsklockspel från 400-talet f.Kr. Det omfattade 64 klockor med en vikt av 2 ½ ton och var kromatiskt, vilket vederlade den gamla uppfattningen att den kinesiska musiken uteslutande byggde på pentatonik.

Det första kinesiska konservatoriet grundades 1058 f.Kr. i närheten av nuvarande Xi’an. Dåtida regler för rituell och ceremoniell

(80 av 805 ord)

Populärmusik

Kinas populärmusikindustri växte fram i det västinfluerade Shanghai från slutet av 1920-talet, i takt med den växande medelklassens nöjesbehov. Denna tidiga form av populärmusik, betecknad shidaiqu, framfördes av salongsorkestrar och populariserades under 1930- och 40-talen via film och radio. Shidaiqu kan liknas vid samtida västerländsk schlager, sjungen på mandarin, med pentatoniska melodier och texter som berörde den nya urbana människan.

Central för utvecklingen av genren var kompositören Li Jinhui (1891–1967) som, influerad av det tidiga 1900-talets liberala kulturrörelse, började popularisera

(80 av 792 ord)

Dans

Kinesisk dans kan kategoriseras i danskonst med rituell och religiös anknytning, scendans, som omfattar dans i traditionell teater (se Drama och teater ovan) samt folkliga danser. Arkeologiska fynd tyder på att dans förekom i Kina för

(36 av 256 ord)

Mat och dryck

För Kinas mattraditioner och vinframställning, se kinesisk mat och kinesiska viner

(11 av 11 ord)

Förhistoria

Systematisk arkeologisk aktivitet i Kina inleddes först under 1920-talet; dessförinnan hade kunskapen om landets materiella förflutna till inte obetydlig del härrört från plundring av gravar och heliga platser. En inhemsk fornkunskapsakademi grundades 1928. Redan 1921 hade dock lämningar av primitiva människor påträffats i grottorna vid Zhoukoudian, 46 km sydväst om Beijing. Bosättningarna för dessa tidiga ”pekingmänniskor” – tidigare klassicificerade som en egen

(61 av 435 ord)

Shangdynastin (ca 1500–1040 f.Kr.)

Bakgrunden till Kinas mycket långa kulturkontinuitet var länge dold i ett komplex av folkliga trosföreställningar och legender, där sägenomspunna statsgrundare och kulturheroer som Huang Di (’den gule kejsaren’), Hou Ji (’hirskornens herre’) och Yu (mytisk kanalbyggare och grundare av Xiadynastin) spelade

(41 av 286 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Zhoudynastin (1040–256 f.Kr.)

Shangväldet störtades 1040 f.Kr. av furstarna av Zhou, en vasallstat i Weiflodens dalgång i nuvarande Shaanxi. Källor från första hälften av deras era, kallad Västra Zhou (1040–771 f.Kr.) gör gällande att kungen av Zhou var ättling till

(37 av 261 ord)

Qindynastin (221–207 f.Kr.)

Redan på 300-talet f.Kr. hade furstarna av staten Qin vidtagit kraftfulla åtgärder för att stävja sina vasallers makt. Det snabbt växande riket indelades i ett antal administrativa enheter, xian, som var direkt underställda hovet och vilkas skatteintäkter tillföll fursten. Dessa innovationer baserades på teorier lanserade av den realpolitiske tänkaren Shang Yang (död 338 f.Kr.). Enligt denne kunde endast jordbruk och erövringskrig berika staten och stärka furstens makt. Bönderna gynnades

(69 av 487 ord)

Handynastin: Västra Han (206 f.Kr.–9 e.Kr.)

Upprorsledaren Liu Bang gjorde sig 206 f.Kr. till kung av Han. Fyra år senare besteg han kejsartronen under regentnamnet Gaozu. Med undantag för Wang Mangs interregnum 9–23 e.Kr. förblev makten i Liusläktens händer under fyra sekler. Interregnumet delar Hanperioden i Västra Han, med huvudstad i Chang’an (nuvarande Xi’an), och Östra Han, med huvudstad i Luoyang. Hanepoken framställs ofta som en stormaktstid och en förebild för senare dynastier. Dess första härskare

(70 av 499 ord)

Wang Mangs interregnum (9–23 e.Kr.)

Under kejsar Wus efterträdare på tronen kämpade fraktioner av ämbetsmän och eunucker om inflytandet vid hovet. Under Västra Hans siste kejsare lyckades änkekejsarinnans släkt tillvälla sig makten. Släktens mest

(29 av 205 ord)

Handynastin: Östra Han (25–220)

Under den första hälften av Östra Han lyckades dugliga kejsare stärka

(11 av 70 ord)

Sanguo (’De tre kungadömena’, 220–280)

Kina delades nu i tre kungariken: Wei i norr, Shu-Han i sydväst och Wu i söder. Denna splittring

(18 av 127 ord)

Jindynastin och Nanbeichao (’De sydliga och nordliga dynastierna’, 265–589)

År 265 erövrade en krigsherre från Wei kungadömet Shu-Han. Året därpå avsatte han Weikejsaren och utropade sig själv till kejsare av Jin (266–316). Det tredje kungadömet, Wu, som behärskade mellersta och nedre Chang Jiang-dalen samt nuvarande Guangdong, Guangxi, Fujian och norra Vietnam,

(42 av 295 ord)

Sui (581–618) och Tang (618–907)

Suidynastin, i flera avseenden en parallell till Qindynastin, skapade förutsättningarna för Tangväldets politiska och ekonomiska expansion. Med stor ideologisk flexibilitet, som medgav att konfuciansk ritual kombinerades med legalistisk rättskipning och buddhistiskt fromhetsnit, byggde kejsar Yang Jian upp ett förvaltningssystem som kom att tjäna som förebild för Tangdynastins. Det omfattade bl.a. ett censorat, en övervakande myndighet, som skulle bestå genom hela kejsardömet. Yang Jian strävade efter att överbrygga den ekonomiska och kulturella klyftan mellan nord och syd. Den andre Suikejsaren genomförde

(80 av 622 ord)

Songdynastin (960–1279)

På Tangväldets fall följde ett halvt århundrade av politisk splittring, De fem dynastierna (907–960). De tretton härskarna av dessa dynastier kan jämföras med de rövarbaroner som vid samma tid härjade i Europa sedan Karl den stores välde hade brutit samman.

Generalen Zhao Kuangyin, som tjänade under den sista av De fem dynastierna, beordrades 960 att avvärja en väntad invasion av khitanska trupper. Han valde

(64 av 456 ord)

Mongolväldet och Yuandynastin (1271–1368)

Mot slutet av 1100-talet behärskade det khitanska Karakhitairiket området från Amu-Darja (Oxus) till Ilidalen och omfattade de forna oasstaterna Samarkand, Fergana, Kaxgar, Jarkand (Yarkant) och Khotan. De turkiska uigurerna, som lydde under Karakhitai, bebodde området omkring Turpan. Söder om Bajkalsjön hade de nestorianskt kristna kereiterna sina boplatser. Mellan övre Altaj och Orchonflodens övre lopp låg det mongoliska Naimanväldet. Nordöstra Tibet och Gansu behärskades av det tangutiska

(66 av 466 ord)

Mingdynastin (1368–1644)

Alltsedan Västra Handynastin har kejsarnas regeringar indelats i perioder med skilda namn. Från och med Mingdynastin antog kejsaren, med ett undantag, ett enda namn på sin regeringsperiod: Hongwu betecknar sålunda den förste Mingkejsarens regeringsperiod (1368–99). De första Mingkejsarna valde Nanjing till sin huvudstad. Förbättrandet av kommunikationslederna, framför allt vattenvägarna, ledde till en jämvikt mellan de

(55 av 386 ord)

Qingdynastins storhetstid (1644–ca 1800)

De manchuiska härskarna valde att utnyttja de underkuvade kinesernas politiska institutioner och förvaltningssystem. De första 150 åren av Qingdynastin ägnades åt ett idogt uppbyggnadsarbete.

Freden och välfärden bidrog till en snabb befolkningsökning. Skattelättnader, nyodling av land och vidsträckt odling

(39 av 274 ord)

Krigen som öppnade Kina

Motsättningarna mellan Storbritannien, som sökte nya marknader för sina produkter och krävde diplomatisk jämställdhet, och Kina, som ville fortsätta sin isolationistiska politik och krävde att andra stater uppträdde som underordnade tributstater, ledde slutligen till en väpnad konflikt, opiumkriget (1839–42), vilket kan betraktas som inledning till Kinas moderna historia. Det var det första i en rad av krig som successivt tvingade Kina att inte bara förändra sin syn på relationerna till andra länder utan också ompröva hela sitt samhällssystem. Bakgrunden till

(80 av 586 ord)

De stora upproren

Samtidigt som Kina utsattes för ett allt hårdare tryck utifrån, förvärrades under 1800-talet även de interna problemen. Det stora utflöde av silver som var en följd av opiumhandeln ledde till att böndernas skatter kraftigt höjdes på grund av att silvrets värde i förhållande till kopparns stigit. Då bönderna sålde sina produkter för koppar men

(54 av 383 ord)

Kinesiska makthavare

Eftersom de kejserliga trupperna vid mitten av 1800-talet var oförmögna att undertrycka de uppror som brutit ut, blev det i stället tre högt uppsatta kinesiska ämbetsmän, Zeng Guofan, Zuo Zongtang och Li Hongzhang, som fick i uppdrag att med hjälp av egna nybildade arméer krossa de stora upproren. Genom

(49 av 347 ord)

Republiken Kina grundas

Val till ett nyinrättat parlament slutfördes i början av 1913, och i det fick det nybildade Nationalistpartiet (Guomindang, GMD), vars medlemmar med Sun Yat-sen i spetsen varit de drivande i den republikanska rörelsen, majoriteten av rösterna. Men landets starke man var

(41 av 292 ord)

Samarbete mellan nationalister och kommunister

Två ledande slagord för Fjärde-maj-rörelsen var ”demokrati” och ”vetenskap”, något som speglar det ökade intresse för västerlandets samhälle och kultur som nu vuxit fram. Ett viktigt forum för diskussioner av västerländska idéer var tidskriften Xin Qingnian

(36 av 255 ord)

Brytning mellan nationalister och kommunister

Redan då fanns emellertid påtagliga motsättningar inom koalitionen mellan GMD och KKP. Efter det att Chiang i Shanghai 1927 låtit mörda ett antal kommunister kom det till en brytning mellan de båda partierna. Chiang hade vid det laget en så stark ställning att han kunde gå vidare utan KKP:s hjälp, och året därpå satte han upp en nationell regering i Nanjing,

(61 av 432 ord)

Det japanska intrånget

År 1931 hade Japan angripit nordöstra Kina, och året därpå upprättades där en lydstat med namnet Manchukuo (Manchuriet), där den siste kejsaren Puyi fungerade som marionettregent. Chiang Kai-shek förhöll sig dock passiv och gav order om att inte ta strid mot japanerna. Han satte kampen mot KKP främst och ville vänta med att ta itu med Japan tills han hade byggt upp en starkare militärmakt.

(65 av 463 ord)

Inbördeskriget och kommunisternas seger

När Japan kapitulerat vid andra världskrigets slut inleddes förhandlingar mellan GMD och KKP om att bilda en koalitionsregering. Men misstron mellan de båda parterna var alltför stor, och

(28 av 196 ord)

Folkrepubliken – den socialistiska omvandlingen av landet

Folkrepubliken utropades formellt 1 oktober 1949 i Beijing, som åter blev huvudstad. KKP behärskade då större delen av landet, men vissa områden, såsom Hainan och Tibet, erövrades först 1950 respektive 1950–51.

(31 av 219 ord)

Nya politiska kampanjer

I detta läge startade partiet en kampanj, ”Låt hundra blommor blomma, låt hundra skolor debattera!”, under vilken man uppmanade till kritik av brister i det nya samhället. När kritiken blev för stark, drog partiet 1957 i stället i gång en ”anti-höger-kampanj”, i vilken en halv miljon av dem som fört fram kritik nu utpekades som ”högerelement”, en pariastämpel som de fick bära ca tjugo år framåt i tiden. Många intellektuella hörde till offren för denna kampanj.

Året

(77 av 549 ord)

Kulturrevolutionen

Det fanns också många intellektuella som var mer eller mindre förtäckt kritiska mot Mao vid den här tiden, och det var mot dessa och mot kulturetablissemanget som Mao med stöd av sin hustru Jiang Qing först riktade sin kritik, när han drog i gång den största och mest dramatiska maktkampen i partiets historia, kulturrevolutionen 1966–76. Stöd

(56 av 395 ord)

Kina under Deng Xiaoping

Vid den elfte centralkommitténs tredje plenum 1978 fick Dengs politiska linje definitivt överhanden. Nu inleddes en politik som främst syftade till att få i gång den ekonomiska utvecklingen i Kina, medan klasskampen tonades ned. Inom jordbruket blev hushållen den viktigaste produktionsenheten, och bönderna uppmuntrades att ägna

(46 av 323 ord)

Ekonomisk reformpolitik

Efter några år av ekonomisk åtstramning och tal om politisk renlärighet kom det i början av 1992, efter Deng Xiaopings resa till södra Kina, starka signaler om att den ekonomiska reformpolitiken åter skulle sättas främst. Detta ledde till ett allt större intresse för den kinesiska marknaden, och de utländska investeringarna i landet ökade starkt. Men samtidigt som det ekonomiska utbytet ökade och Kina tog nya steg i riktning mot en ”socialistisk marknadsekonomi” fortsatte den politiska kritiken mot Kina. Främst gällde

(80 av 781 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Bertil Lundahl
  • Bo Gyllensvärd
  • Bo Sommarström
  • Christina Nygren
  • Göran Andersson
  • Göran Malmqvist
  • Helén Nordin
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Jan-Olof Svantesson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Warell
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonas Gruvö
  • Lars Berglund
  • Lars O. Lagerqvist
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Oscar Almén
  • Per Skans
  • Per-Olow Leijon
  • Peter Bryder
  • Pontus Reimers
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Urban Emanuelsson

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
Li Wenhua & Zhao Xianying, China’s Nature Reserves (1989);
R. Meyer de Schauensee,The Birds of China (1984);
Zhao Ji (utgivare),The Natural History of China (1990).
Befolkning och etnografi:
R.B. Ekvall,Fields on the Hoof: Nexus of Tibetan Nomadic Pastoralism (1968);
A. von Gabain,Einführung in die Zentralasienkunde (1979);
W. Heissig & C. Müller, Die Mongolen: Ein Volk sucht seine Geschichte (1989).
Språk:
Jan-Olof Svantesson, Språk och skrift i Öst- och Sydöstasien (1991).
Religion:
W. Eichhorn, Die Religionen Chinas (1973);
D.C. Gladney, Muslim Chinese (1991);
M. Kaltenmark, Lao Tzu and Taoism (engelsk översättning 1969);
C.K. Yang, Religion in Chinese Society (1961).
Massmedier:
K. Latham, Pop Culture China!: Media, Arts and Lifestyles (2007); Y. Zhao, Media, Market, and Democracy in China (1998).
Statsskick och politik:
Klas Eklund, Kina: Den nygamla supermakten (2011);
Joseph Fewsmith, China Since Tianmen: The Politics of Transition (2001);
T. Hart, ”Folkrepubliken Kina”, i R. Lindahl (utgivare), Utländska politiska system (9:e upplagan 1998);
K. Lieberthal, Governing China: From Revolution through Reform (1996).
Litteratur:
C.T. Hsia, A History of Modern Chinese Fiction, 1917–1957 (1961);
W.-C. Liu, An Introduction to Chinese Literature (1966);
B. Watson, Early Chinese Literature (1962).
Prosafolkdikt:
W. Eberhard (utgivare), Folktales of China (engelsk översättning, 2:a upplagan 1965).
Drama och teater:
C. Mackerras (utgivare), Chinese Theater from Its Origins to the Present Day (1983);
C. Nygren, Frukter från Päronträdgården: Teater i Kina (1986).
Film:
C. Berry & M. Farquhar, China on Screen (2006);
I. Haydn Smith, The Cinema of China and South East Asia (2009);
H.H. Kuoshu, Celluloid China: Cinematic Encounters with Culture and Society (2002);
Y. Zhang, Chinese National Cinema (2004);
Z. Zhang, An Amorous History of the Silver Screen: Shanghai Cinema 1896–1937 (2006).
Konst:
L. Berglund, Den befriade penseln (1986);
J.F. Billeter, The Art of Chinese Writing (1990);
J.L. Cohen, The New Chinese Painting 1949–1986 (1987);
C.F. Murk (utgivare), Artists and Traditions (1976);
L. Sickman & A. Soper, The Art and Architecture of China (1971);
W. Willetts, Kinesisk konst: Från stenålderskeramik till modern arkitektur (svensk översättning 1966).
Arkitektur:
Y. Zhong, History and Development of Ancient Chinese Architecture (1986).
Trädgårdskonst:
Ji Cheng, The Craft of Gardens (engelsk översättning 1988);
M. Keswick, The Chinese Garden (1986);
O. Sirén, Kinas trädgårdar och vad de betytt för 1700-talets Europa 1–2 (1948–50).
Musik:
W. Kaufmann, Musical References in the Chinese Classics (1976);
F. Lieberman, Chinese Music: An Annotated Bibliography (2:a upplagan 1979);
L. Mingyue, Music of the Billion (1985), G. Sommardal, Det tomma palatset (1992).
Dans:
Kefen Wang,The History of Chinese Dance (1985).
Förhistoria:
K.-C. Chang, The Archaeology of Ancient China (4:e upplagan 1986);
P. FitzGerald, Ancient China (1978);
D.N. Keightley (utgivare), The Origins of Chinese Civilization (1983).
Historia:
J.H. Boyle, China and Japan at War 1937–1945 (1972);
J. Gernet, A History of Chinese Civilization (1982);
I.C.Y. Hsü, The Rise of Modern China (4:e upplagan 1992);
Hans Hägerdal, Kinas historia (2009);
M. Lindsay, The Unknown War: North China 1937–1945 (1975);
Börje Ljunggren, Kina: Vår tids drama (2008);
M. Mancall, China at the Center: 300 Years of Foreign Policy (1984);
J.D. Spence, The Search for Modern China (1990);
D. Twitchett & J.K. Fairbank (utgivare), The Cambridge History of China 1, 3, 7, 10–15 (1978–91).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kina. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina