klassisk nationalekonomi, riktning inom nationalekonomin från senare delen av 1700-talet till omkring 1870. Skolans födelse kan dateras till 1776, då

(20 av 139 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Produktion

Smith såg arbetsfördelning som den viktigaste anledningen till att produktiviteten ökade. Han syftade då inte bara på arbetsfördelningen

(18 av 123 ord)

Bytesvärde

Smiths s.k. värdeteori avser främst vad han kallade de naturliga priserna eller bytesvärdena, dvs. de priser mot vilka marknadspriserna tenderar att röra sig

(23 av 164 ord)

Fördelning av produktionsresultatet

Som en schematisering tänkte sig klassikerna vanligen att befolkningen kunde indelas i tre klasser: kapitalister, jordägare och arbetare. Till kapitalisterna räknades inte bara kapitalägare, utan också företagare. De hyrde jord av jordägarna och sysselsatte arbetare på den hyrda jorden. Med hjälp av arbetarna, jorden och sitt eget (real)kapital producerade de varor som de sålde på en marknad.

En del av intäkterna användes

(62 av 436 ord)

Pengar och byte

Smith påpekade att pengar bidrar till produktionsutvecklingen, eftersom de underlättar det för arbetsfördelning och specialisering nödvändiga utbytet av produkter, men han ansåg att ekonomer och politiker i allmänhet överdrev pengarnas roll. Han framhöll att ett lands rikedom inte bestod i guld-

(41 av 288 ord)

Statens uppgifter

Smith skilde mellan tre plikter som enligt hans uppfattning åvilar regenten eller staten: att med

(15 av 107 ord)

Opposition mot den klassiska skolan

Under större delen av 1800-talet intog den klassiska skolan en dominerande

(11 av 58 ord)

Medverkande

  • Harald Dickson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, klassisk nationalekonomi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klassisk-nationalekonomi