klezmer [klɛʹz-] (jiddisch, av ett hebreiskt ord med betydelsen ’musikinstrument’), pluralis klezmorim, ursprungligen term för judiska, mestadels folkliga musiker i Östeuropa, i vidare bemärkelse också instrument och den instrumentala musik som utövades bland ashkenazim, de i huvudsak jiddischtalande östeuropeiska judarna. I dag är klezmer närmast en musikalisk

(45 av 320 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Owe Ronström

Litteraturanvisning

”Klezmer: History and Culture”, Judaism 1998;
M. Slobin, Fiddler on the Move ( 2000);
M. Slobin, Old Jewish Folk Music ( 1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, klezmer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klezmer