Israel, stat i Mellanöstern; 20 770 km2, 9,8 miljoner invånare (2023). Israel upprättades 1948 i delar av

(17 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Israels kustslätt vid Medelhavet är rak med dyner och sandstensryggar. Innanför vidtar ett kull- och berglandskap som sträcker sig i nord–sydlig riktning

(22 av 154 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Landets topografi varierar starkt och olika naturregioner kan tydligt urskiljas.

Den centrala landformsregionen är ett kull- och berglandskap som sträcker sig i nord–sydlig riktning mellan kusten och Jordandalen, huvudsakligen inom den av Israel ockuperade Västbanken. De högsta partierna

(38 av 266 ord)

Klimat

Israels läge medför ett utpräglat medelhavsklimat med vinterregn och sommartorka. Årsmedeltemperaturen för landet

(13 av 90 ord)

Växtliv

I landet möts utlöpare från fyra ganska distinkta floraområden, vilket leder till en ovanligt hög artrikedom. Israel har tillsammans med Jordanien ca 2 400 arter kärlväxter, men talet är inte mycket lägre för

(33 av 226 ord)

Djurliv

I landet möts de europeiska, västasiatiska och nordafrikanska faunorna, varför Israel är artrikt, även om mycket av djurlivet har utarmats i takt med

(23 av 158 ord)

Naturskydd

Israel hade 2011 drygt 60 nationalparker, både historiska monument och naturområden.

(11 av 26 ord)

Befolkning

Palestina hade i sekler haft en liten judisk enklav omgiven av en överväldigande arabisk majoritet. Detta förändrades genom sammanbrottet för judiskt liv i Östeuropa under sista hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet, vilket ledde till en omfattande utvandring till Palestina. Vid förra sekelskiftet utgjorde judarna 10 procent av Palestinas befolkning, och när det brittiska mandatet upphörde 40 procent.

(60 av 424 ord)

Språk

Officiella språk i Israel är hebreiska och arabiska. Bland judarna lever

(11 av 73 ord)

Religion

I självständighetsförklaringen av 1948 heter det bland annat att staten Israel garanterar fullständig social och politisk likställdhet för alla sina medborgare oavsett religion, ras eller kön. Den upprätthåller religionsfrihet och skyddar på sitt område alla religioners heliga platser. Israel är en parlamentarisk demokrati men betecknar sig samtidigt som en ”judisk” stat genom att bland annat vara är öppen för invandring av alla judar som så önskar.

Förhållandena mellan staten och den judiska majoritetsreligionen regleras genom en serie lagar, men dessa

(80 av 1044 ord)

Utbildning

Israels speciella situation – judisk bosättning i ett arabisktalande område samt omfattande (judisk) immigration av människor med skiftande kulturell bakgrund – ställer stora krav på utbildningssystemet. Barnundervisningen och vuxenutbildningen är väl utbyggda. För invandrare finns s.k. ulpanim, snabbkurser i hebreiska. År 2005 deltog 19 000 vuxna i sådana språkstudier och nästan 180 000 var inskrivna i någon form av vuxenutbildning.

(60 av 411 ord)

Sociala förhållanden

Israel har väl utvecklad social- och hälsovård. Hälsotillstånd, medellivslängd och läkartäthet är bland de högsta i världen, och spädbarnsdödligheten är en av de lägsta. Sjuk- och socialförsäkringarna är väl utbyggda och omfattar

(32 av 227 ord)

Näringsliv

Trots krig samt brist på vatten och naturresurser är Israel Mellanösterns

(11 av 63 ord)

Jordbruk

Jordbruket sysselsätter 2 procent av arbetskraften och svarar för lika stor andel av BNP.

(14 av 100 ord)

Fiske

Fisket sker huvudsakligen i Kinneretsjön, i Medelhavets kustvatten samt i fiskodlingar.

(11 av 25 ord)

Mineral

Israel är relativt mineralfattigt, men fosfat från Negev och mineralsalter ur

(11 av 34 ord)

Energi

Israels olje- och gasfyndigheter är obetydliga, och rörledningar leder importerad olja

(11 av 47 ord)

Industri

Industrin skyddades ursprungligen av importrestriktioner och tullmurar. Viktiga produkter var tvål, vegetabilisk olja, konserver

(14 av 95 ord)

Utrikeshandel

Israel har länge haft ett betydande underskott i handelsbalansen. Detta har

(11 av 67 ord)

Turism och gastronomi

Turismen utgör en viktig del i den israeliska ekonomin. Antalet besökare varierar dock periodvis kraftigt på grund av politiska oroligheter och terrorism. 2015 besöktes landet av 2,8 miljoner turister. De flesta kom från USA, följt av Tyskland och Storbritannien.

Många turister

(41 av 288 ord)

Kommunikationer

Fram till fredsfördraget med Egypten 1979 hade Israel inga landförbindelser med omvärlden,

(12 av 81 ord)

Massmedier

Hebreiska tidningar började ges ut i Jerusalem under senare delen av 1800-talet. Mest betydande av dessa blev den oberoende ha-Tzevi, grundad 1884 och daglig från 1909. I början av 1900-talet etablerades partitidningar;

(32 av 226 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Staten Israel fick 1948 ingen skriven författning, väsentligen beroende på oenighet om vilken roll religionen skulle spela i den nya judiska staten (se avsnittet

(24 av 169 ord)

Partiväsen

Följden av Israels proportionella valsystem och de många skiljelinjerna i israelisk politik har blivit ett flerpartisystem, vilket består trots att spärren för småpartier 2014 höjdes från

(26 av 179 ord)

Politisk bakgrund

Israels dominerande politiska parti 1948–77 var det socialdemokratiska Israels arbetarparti (32–38 procent i valen 1949–65), bildat redan 1930 som Mapai. Under denna period hade Arbetarpartiet, i nära allians med fackföreningsrörelsen Histadrut, en närmast hegemonisk position inom Israels politik med premiärministrar som David Ben-Gurion (1948–54 och 1955–63), Golda Meir (1969–74), Yitzhak Rabin (1974–77 och 1992–95) och Ehud Barak (1999–2001). Dess stödparti till vänster var det marxistiska Förenade arbetarpartiet (Mapam). Arbetarpartiets väljare rekryteras framför allt bland den del av Israels judiska befolkning som har europeisk

(83 av 730 ord)

Aktuell politik

Israels dominerande politiker under 2000-talets första decennier var Benjamin Netanyahu. Han återkom som partiledare för Likud 2005, och efter att partiet blivit näst störst i valet 2009 lyckades han bli premiärminister i en samlingsregering. Netanyahu höll sig sedan kvar vid makten efter valen 2013 och 2015. Det senare utlystes som en följd av den regeringskris som uppstod 2014 på grund av oenighet mellan koalitionspartierna kring den kontroversiella så kallade nationalstatslagen. Denna antogs 2018 efter att Netanyahu 2015 bildat landets dittills

(80 av 691 ord)

Rättsväsen

Vid sin tillblivelse 1948 ärvde Israel ett komplicerat rättssystem, bestående av regler som hade införts under det turkiska väldet och under den brittiska mandatperioden, men

(25 av 173 ord)

Försvar

Israels försvar grundas på allmän värnplikt (för judar och druser) med en första tjänstgöring om 36 månader (kvinnor 24 månader). Tjänstgöring för icke-mosaiska trosbekännare är frivillig. Totalt omfattar försvaret 168 000 man med 408 000 man i reserv. Försvarsutgifterna har under en lång

(43 av 290 ord)

Litteratur

Litteraturen i Israel är framför allt skriven på hebreiska eller på jiddisch. På arabiska utges dessutom en palestinsk skönlitteratur, se Palestina (Litteratur). Jämför även judisk litteratur.

Den moderna hebreiska litteraturen föddes i Europa under den vid 1700-talets slut inledda kulturella upplysningen bland judarna (hebreiska haskala). I Palestina utvecklades hebreisk litteratur vid 1800-talets slut, sedan Eliezer Ben-Yehuda hade återupplivat ”profeternas tungomål” så att det kunde fungera som tal- och tidningsspråk. Åren 1905–17 invandrade många författare från Östeuropa, bl.a. Joseph Chaim Brenner,

(80 av 825 ord)

Drama och teater

Teater i Israel förekommer främst på hebreiska, i viss mån även på arabiska och jiddisch.

Den första professionella hebreiska teatern var Habima, som etablerades i Moskva 1917 och 1931 flyttade till Palestina. Då hade invandringen redan

(36 av 252 ord)

Film

Redan från stumfilmstiden förekom filmdokumentation av judarnas återkomst till sitt gamla hemland. Med dessa som bas kom Nathan Axelrods (1905–87) filmsamlingar senare att bilda grunden för Israels nationella filmarkiv. Först på 1950-talet, efter landets självständighet, började en nationell filmindustri sakta växa fram med filmstudiorna Geva och Herzliyya (grundade 1950 respektive 1951) som betydelsefulla förutsättningar. Britten Thorold Dickinson (1903–84) svarade 1954 för den första israeliska filmen

(65 av 460 ord)

Konst

Inom den judiska kolonin i Palestina utvecklades olika kulturella program. Den bulgariske konstnären Boris Schatz (1867–1932) startade 1906 i Jerusalem konstskolan Bezalel, där man på grundval av en delvis folklig, östeuropeisk genretradition odlade ett berättande, ofta idylliskt måleri med inriktning

(40 av 281 ord)

Arkitektur

Den moderna arkitektur som tillämpades i det nuvarande Israel före 1948 präglades starkt av inflytande från Bauhaus genom f.d. elever som Arieh Sharon och påverkan av internationellt verksamma arkitekter som Erich

(31 av 217 ord)

Musik

Från slutet av 1800-talet och fram till nutid har både den folkliga och den konstnärliga musiken påverkats av många olika traditioner, former och stilar från öst och väst. Judar från Tsarryssland sjöng till ryska melodier hebreiska texter som hämtats ur Bibeln, Talmud och från medeltida diktare. Judar

(47 av 335 ord)

Dans

Immigranter från skiftande kulturer har tillfört Israel danser och folklore, som uppmuntrats att fortleva och även varit en inspiration för

(20 av 142 ord)

Förhistoria

Landet väster om Jordan, vilket omfattas av Israel och med en nedärvd term även kallas Palestina, utgör bryggan mellan Afrika och Asien, ett faktum som präglat områdets kulturella utveckling. För ca en miljon år sedan var Jordansänkan vattenfylld efter långa regnperioder. Vid detta vatten slog sig människor ned; ca 700 000 år gamla lämningar av Homo erectus har påträffats vid Ubaydiya (nya fynd bl.a. i Abu Khas tyder dock på att

(71 av 498 ord)

Historia

För biblisk tid, se Israel (i Gamla Testamentet). Se även Palestina (Historia) och Jordanien (Historia).

Under judarnas förskingring låg Palestina under olika imperier. Vid romerska rikets delning

(27 av 189 ord)

Sionism och judisk invandring

Vid slutet av 1800-talet växte en judisk nationalism, sionism, fram i Europa som en följd av antisemitism men även av kolonialism och nationalism (”ett folk, ett land”). Sionismens mål var att skapa ett hem för judar i Palestina.

I Basel ägde 1897 den första sionistiska kongressen rum på initiativ av Theodor Herzl, en österrikisk journalist som med ”Der Judenstaat” (1896) lyckades entusiasmera stora grupper judar. För Herzl var judefrågan varken religiös eller social utan nationell. I Basel antogs ett program med

(81 av 612 ord)

Staten Israel grundas

Den 15 maj 1948 upphörde det brittiska mandatet. Den 14 maj utropades staten Israel av David Ben-Gurion, Yishuvs obestridde ledare och Israels förste premiärminister. Chaim Weizmann utsågs till president. Israel erkändes genast av USA och Sovjetunionen. År 1949 blev Israel medlem av FN. Rådande krigstillstånd mellan judar och araber förvärrades av det första arabisk–israeliska kriget. I självständighetsförklaringen fastslogs att ”staten Israel kommer att vara öppen för judisk immigration och för samlandet

(71 av 494 ord)

Krig, bosättningar och arabiskt uppror

Med den stora segern i sexdagarskriget 1967 fick Israel kontroll över hela Palestina (samt Sinai och Golanbergen). Det arabiska Jerusalem annekterades omedelbart, och 1980 förklarades Jerusalem vara Israels eviga och odelbara huvudstad. Snart ställdes krav på att få upprätta judiska bosättningar på ockuperade områden

(44 av 309 ord)

Strandad fredsprocess

Efter valet 1992 kunde Yitzhak Rabin bilda en regering ledd av Arbetarpartiet, och fredsprocessen tog ny fart. Bosättningspolitiken, som hade varit en av de största konfliktfrågorna i relationen till grannländerna och palestinierna, blev mer restriktiv. Den ekonomiska tillväxten ökade. 1993 antogs Osloavtalet av den israeliska regeringen och dess palestinska motpart PLO (se Osloprocessen). Fredsprocessen led emellertid avbräck när först Rabin i november 1995 mördades av en judisk högerextremist och sedan högerpartiet Likud och dess ledare Benjamin Netanyahu vann valet och

(80 av 1317 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Beatrice Zeidler-Blomberg
  • Eva Cederholm
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Hans Holmén
  • Ingvar Svanberg
  • Isabell Schierenbeck
  • Jan Retsö
  • Jan von Konow
  • Karl Erik Gustafsson
  • Karl-Johan Illman
  • Lars Åhlander
  • Magnus Ottosson
  • Maynard Gerber
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Lassen
  • Sune Persson
  • Sven Behrens
  • Sven Sandström
  • Tomas Gerholm
  • Tove Janson Borglund
  • Tryggve Kronholm
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Terrängformer och berggrund:
E. Orni & E. Efrat, Geography of Israel (3:e upplagan 1973).
Växt- och djurliv:
U. Paz, The Birds of Israel (1987);
M. Zohary & N. Feinbrun-Dothan, Flora Palaestina 1–4 (1966–86).
Befolkning:
S.N. Eisenstadt, The Transformation of Israeli Society (1985);
S. Smooha, Israel: Pluralism and Conflict (1978).
Religion:
S.Z. Abramov, Perpetual Dilemma: Jewish Religion in the Jewish State (1976);
A. Ravitzky, Messianism, Zionism, and Jewish Religious Radicalism (1996);
G. Weiler, Jewish Theocracy (1988);
P. Østerbye, The Church in Israel (1970). Facts about Israel (1999).
Statsskick och politik:
A. Arian, Politics in Israel: The Second Generation (2:a upplagan 1989);
L.J. Fein, Politics in Israel (1967). ;
Israel Shahak and Norton Mezvinsky, Jewish fundamentalism in Israel (1999).
Rättsväsen:
A. Shapira & K.C. DeWitt-Arar (utgivare), Introduction to the Law of Israel (1995).
Litteratur:
S. Halkin, Modern Hebrew Literature (2:a upplagan 1970);
R. Finer Mintz (utgivare), Modern Hebrew Poetry: A Bilingual Anthology (1966);
S.Y. Penueli & A. Ukhmani (utgivare), Hebrew Short Stories: An Anthology 1–2 (engelsk översättning 1965);
I. Rabinovich, Major Trends in Modern Hebrew Fiction (1968);
M. Waxman, A History of Modern Hebrew Literature (1938);
Periodiskt utkommande publikationer som Ariel, The Tel Aviv Review och Modern Hebrew Literature, utgiven av The Institute for the Translation of Hebrew Literature.
Drama och teater:
G. Abramson, Modern Hebrew Drama (1979): M. Banham (utgivare), The Cambridge Guide to World Theatre (1988);
M. Kohansky, The Hebrew Theatre: Its First Fifty Years (1969);
E. Levy, The Habima: Israel’s National Theater 1917–1977 (1979).
Film:
A. Kronish, World Cinema: Israel (1996);
Miri Talmon & Yaron Peleg (utgivare), Israeli Cinema: Identities in Motion (2012).
Konst:
B. Tammuz, Art in Israel (1966).
Musik:
Z. Keren, Contemporary Israeli Music (1980);
M. Nulman, Concise Encyclopedia of Jewish Music (1975).
Förhistoria:
E. Anati, Palestine before the Hebrews (1963);
K.M. Kenyon, Archaeology in the Holy Land (4:e utgivare 1979);
M. Magnusson, Fynd i Bibelns länder (2:a uppl., svensk översättning 1985);
A. Mazar, Archaeology of the Land of the Bible (1990).
Historia:
A. Koestler, Tjuvar om natten (svensk översättning 1947).
David Levi-faur (utgivare), Israel: The Dynamics of Change and Continuity (1999);
Benny Morris, 1948: A History of the First Arab-Israeli War (2008).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Israel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/israel