komet (latin (steʹlla) comeʹta, av grekiska (astēʹr) komēʹtēs, egentligen ’(stjärna försedd med) långt hår’, ’komet’, av koʹmē

(17 av 120 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Banor och uppträdanden

Kometernas banor kring solen är oftast ellipser med hög excentricitet. Avståndet till solen varierar därför inom vida gränser. En ljus och stadig koma utvecklas endast då solavståndet är mindre än cirka 3 astronomiska enheter (AE) och svansen framträder bara undantagsvis bortom cirka 1,5 AE. Dessa fenomen utspelas under högst något år kring passagen närmast solen (perihelpassagen). Omloppstiderna kan uppgå till miljontals år, så kometaktiviteten (bildandet av koma och svans) är ett jämförelsevis kortvarigt skådespel.

Kometerna uppdelas i två huvudgrupper efter

(80 av 568 ord)

Namngivning

Sedan 1995 tilldelas kometer unika och permanenta kodbeteckningar som ger information om årtalet för upptäckten, den aktuella halvmånaden vid detta tillfälle enligt en bokstavskod samt ett löpnummer. Kodbeteckningen föregås av prefixen X, C, P eller D enligt ovan (eventuellt med

(40 av 283 ord)

Från folktro till forskningsobjekt

Genom sina plötsliga uppträdanden och sin oberäknelighet sågs kometerna i gamla tider som förebud eller gudomliga maningar. Deras form kunde associeras med ris eller svärd, och de troddes båda ont som krig, sjukdom och missväxt. På exempelvis Albrecht Dürers kopparstick ”Melankolin” (se bild Dürer) strålar en komet i bakgrunden bland de onda järtecknen. Med nya upptäckter om kometernas verkliga natur har oron tagit nya former men har som regel varit mycket överdriven.

Under antiken framkom många idéer

(77 av 545 ord)

Kometernas uppbyggnad

(1 av 1 ord)

Kärnan

En kometkärnas form är oregelbunden, ofta avlång, och utsträckningen är normalt några kilometer. Kärnan i den första på nära håll fotograferade kometen, 1P/Halley, har en storlek av 16 × 8 × 7½ kilometer, medan de 1996 och

(37 av 256 ord)

Koman

Den utströmmande gasen bildar ett runt, expanderande moln som når cirka 100 000 km i utsträckning. Molekylerna splittras av ultraviolett solljus, och fragmenten

(22 av 153 ord)

Svansen

Svansen sträcker sig i riktning från solen och har två komponenter: den smala, raka, trådiga plasmasvansen och den breda, krökta, diffusa stoftsvansen. Plasmasvansen utgörs av joner från

(27 av 187 ord)

Kometernas utveckling

Kometerna torde ha tillbragt nästan all sin tid i solsystemets utmarker. De som vi har observerat har först nyligen kommit

(20 av 137 ord)

Medverkande

  • Björn Davidsson
  • Hans Rickman
  • Johan Warell

Litteraturanvisning

B. Hedberg, Kometer och kometskräck (1985);
W.F. Huebner (utgivare), Physics and Chemistry of Comets (1990);
T. Jansson, Kometen kommer (1968);
D.K. Yeomans, Comets (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, komet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/komet