Komorerna [komo:ʹ-], afrikansk stat i Indiska oceanen; 2 200 km2, 832 000 invånare (2019). Komorerna, som

(16 av 101 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Komorerna är en vulkanisk ögrupp som innefattar tre större öar och ett antal små, alla omgivna av korallrev. Mayotte, den fjärde större ön i

(24 av 171 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Den vulkaniska ögruppen har sin längdutsträckning i nordväst–sydöst och innefattar (förutom det ännu franska Mayotte) tre större

(17 av 117 ord)

Klimat

De tropiska öarna har torrtid under maj till oktober, då medeltemperaturen

(11 av 43 ord)

Växt- och djurliv

Öarnas ursprungliga vegetation utgjordes av en blandning av skogar och gräsmarker. Praktiskt taget all

(14 av 95 ord)

Naturskydd

Komorerna hade 2010 inga nationalparker.

(5 av 5 ord)

Befolkning

Komorerna har en genomsnittlig befolkningstäthet av 378 invånare per km2. Merparten av befolkningen bor på Ngazidja och Nzwani. Landet är föga urbaniserat;

(22 av 161 ord)

Språk

Huvuddelen av befolkningen talar shikomor (comoro, komoriska), ett bantuspråk som är

(11 av 26 ord)

Religion

Nästan alla invånare i Komorerna är muslimer (sunni). Islam kom till öarna med persiska muslimer i början av 1500-talet. Islamisk rätt tillämpas genom den shafiitiska rättsskolan. Hundratals moskéer finns i Komorerna,

(31 av 216 ord)

Utbildning

Barnen i Komorerna börjar skolan vid sex års ålder. Grundskolan omfattar sex år. Sekundärskolan startar vid 12

(17 av 117 ord)

Sociala förhållanden

År 2006 var 25 procent av småbarnen underviktiga och småbarnsdödligheten 68 promille (motsvarande siffror 1990 var 120 promille). Mödradödligheten

(19 av 109 ord)

Näringsliv

Komorerna är ett fattigt jordbruksland. Man har svåra problem med bland annat överbefolkning, kroniskt hög arbetslöshet, utflyttning av högutbildade till gulfstaterna och ett dåligt utbyggt transportnät.

(26 av 183 ord)

Kommunikationer

Drygt hälften av de 900 km vägar som finns på öarna

(11 av 41 ord)

Massmedier

I Komorerna finns två tidningar med veckoutgivning: statsägda Al Watwan och

(11 av 51 ord)

Statsskick och politik

Alltsedan självständigheten 1975 har Komorerna varit politiskt instabilt med ett flertal

(11 av 30 ord)

Statsskick

Efter flera års djup splittring mellan öarna inom den federala republiken bildades Unionen Komorerna genom att en ny författning antogs i en folkomröstning i december 2001. Enligt denna författning åtnjuter de tre öarna Ngazidja (Grande

(35 av 247 ord)

Politik

År 2002, i det första presidentvalet efter att den nya författningen godkänts, segrade Azali Assoumani från Ngazidja, tidigare överbefälhavare som 1999 tog makten i en oblodig kupp. Han godkändes dock först sedan den ursprungliga valkommissionen hade upplösts och en ny tillsatts.

Landets första fredliga maktskifte ägde rum 2006, då Ahmed

(50 av 357 ord)

Rättsväsen

Rättsordningens kärna utgörs av en kodifikation grundad på såväl fransk som

(11 av 26 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2009) en stående arméstyrka om 500 man och en

(11 av 46 ord)

Historia

Fram till den koloniala perioden var Komorerna inte en politisk enhet utan bestod av ett stort antal självständiga lokalpolitiska enheter. Under århundradena före den franska kolonisationen var Komorerna en

(29 av 205 ord)

Självständighet

Till Komorernas första president utsågs Ahmed Abdallah (1919–89). Han störtades dock mindre än en månad senare genom en välplanerad kupp, genomförd med hjälp av utländska legosoldater under ledning av fransmannen Bob Denard (1929–2007). Efter en övergångsperiod installerades Ali Soilih (1937–78) som president i januari 1976. Soilih försökte genomföra en revolutionär omdaning av Komorernas socioekonomiska system, inspirerad av såväl islam som maoism. Revolutionen misslyckades, och vid en ny kupp 1978, åter ledd av Denard, störtades regeringen och Soilih mördades. Efter en

(80 av 886 ord)

Assoumani tillbaka med stärkt makt

Under 2018 genomdrev Azali Assoumani, som åter valts till president 2016, författningsförändringar som innebär att presidentposten inte längre nödvändigtvis roterar mellan de

(22 av 157 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Jens Weise Olesen
  • Lennart Weibull
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Stefan Anderberg
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Historia:
A. Manley, Recent History: Africa South of the Sahara 1999 (1998);
M. & H. Ottenheimer, Historical Dictionary of the Comor Islands (1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Komorerna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/komorerna