krigets lagar, den del av folkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under

(17 av 115 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Reglernas adressater

Reglerna vänder sig i första hand till staterna, som har att tillse att deras militära myndigheter och staber tillämpar dem. De vänder sig också till enskilda individer, dvs. militära beslutsfattare, meniga soldater, sjukvårdare och lägervakter, som kan ställas till ansvar och straffas av nationella eller (undantagsvis) internationella domstolar i fall av överträdelser.

Reglerna vänder sig också till vissa internationella och nationella organ. Internationella rödakorskommittén (ICRC), med säte i

(68 av 484 ord)

Reglernas indelning

Folkrätten består av två slags regelsystem, å ena sidan de formaliserade internationella avtalen, traktaterna, å andra sidan den internationella sedvanerätten, som utvecklats genom staternas löpande praxis. Även krigets lagar består av traktaträttsliga och sedvanerättsliga regler, men de förra dominerar helt.

Folkrätten i krig har främst vuxit fram genom diplomatkonferenser där man i traktatens form försökt kodifiera eller vidareutveckla det som har uppfattats som sedvanerätt. Traktaterna har varit styrande för utvecklingen

(70 av 500 ord)

Reglernas innehåll: allmänna principer

En huvudtanke i krigets lagar är att civilbefolkningen ska skyddas från krigets direkta verkningar. Den s.k. distinktionsprincipen innebär ett krav på att det i krigföringen skall göras en åtskillnad mellan militära mål å ena sidan och civilbefolkningen och dess egendom å den andra. Militära attacker får enbart riktas

(48 av 338 ord)

Reglernas efterlevnad

Folkrätten är judiciellt och påföljdsmässigt sett en svag rättsordning. När det gäller krigets lagar är risken för dålig efterlevnad särskilt stor,

(21 av 146 ord)

Information och undervisning

En oundgänglig förutsättning för att reglerna ska kunna tillämpas i krig är att berörd

(14 av 96 ord)

Nationell och internationell övervakning

Det åligger militära chefer att om möjligt förhindra, beivra och rapportera de överträdelser som underlydande kan göra sig skyldiga till. 1977 års tilläggsprotokoll stadgar uttryckligen att den militäre chefen ska ta initiativ till

(33 av 230 ord)

Klassificering av brott och hot om straff

Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll klargör vad som ska betraktas som svåra överträdelser av reglerna

(14 av 100 ord)

Den humanitära rättens historia

Strävanden att begränsa krigets inhumana verkningar har förekommit alltsedan forntiden. Från Egypten känner man till ett avtal från omkring 1400 f.Kr. som bl.a. innehåller regler om human behandling av krigsfångar. År 538 f.Kr. utfärdade perserkungen Kyros ett edikt vari de egna soldaterna beordrades att vårda även fiendens sårade samt att undvika inhuman behandling av civilbefolkningen inom erövrade områden.

Ungefär samtidigt kodifierades i Indien den s.k. Manu-lagen (Manu var en mytologisk motsvarighet till kristendomens Adam), som innehöll vissa begränsningar i fråga

(80 av 948 ord)

Medverkande

  • Ove Bring

Litteraturanvisning

O. Bring, Folkrätt i krig, kris och fredsoperationer: En handbok ( 2010).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, krigets lagar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/krigets-lagar