Kroatien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 56 538 km2, 4,1 miljoner invånare

(12 av 89 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Kroatien består av ett högland i norr kring Zagreb, det dalmatiska kustlandet i väster och de östra inlandsslätterna i Pannoniska bäckenet.

(21 av 149 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Tre topografiska regioner kan urskiljas i Kroatien, höglandet i norr kring

(11 av 75 ord)

Klimat

Av de olika naturregionerna i Kroatien har de östra ett mer kontinentalt klimat än landet i övrigt. Här är vintrarna kalla

(21 av 150 ord)

Växt- och djurliv

Trots att Kroatien hör till de stora turistmålen i Europa är det bara kustzonen som är mer känd. Stora delar av bergen och inlandet – där de största naturvärdena är belägna – är fortfarande förvånansvärt obekanta för stora delar av besökarskaran.

Naturen i Kroatien präglas av en nord–sydlig gradient. I väster finns Medelhavet med en omfattande arkipelag av mer än 1 200 öar. Stora delar av kustzonen har avskogats under årtusendena och uppvisar i dag ett till stora delar eroderat landskap

(80 av 874 ord)

Naturskydd

Kroatien har (2012) åtta nationalparker, bland dem Plitvicesjöarna, Kornati och Krka.

(11 av 34 ord)

Befolkning

Den dominerande befolkningsgruppen är kroater. En del av den serbiska folkgruppen,

(11 av 70 ord)

Språk

I Kroatien talas kajkaviska, čakaviska och štokaviska dialekter av det sydslaviska språk som tidigare

(14 av 97 ord)

Religion

De romerska katolikerna har historiskt varit i klar majoritet. Vid deras sida har det dock funnits minoriteter av ortodoxa,

(19 av 129 ord)

Utbildning

Fram till 1991, då Kroatien tillhörde Jugoslavien, hade landet präglats av ett socialistiskt samhällssystem, dock med ett ekonomiskt system som i ganska hög utsträckning styrdes av marknadsprinciper. 1945–58 bestod den obligatoriska skolan av klasserna 1–7 för att därefter

(38 av 245 ord)

Sociala förhållanden

Utöver den obligatoriska försäkringen finns en frivillig sjukförsäkring. 2013 svarade hälsovården

(11 av 42 ord)

Näringsliv

Kroatien har en modern ekonomi, där service- och tjänstenäringarna sysselsätter cirka 65 procent av landets arbetsstyrka. Under 00-talet har turismen åter vuxit fram som en viktig del av landets ekonomi och står numera för för cirka 40 procent av exportinkomsterna.

(40 av 280 ord)

Jordbruk

Jordbrukets betydelse för Kroatiens ekonomi har sjunkit markant efter andra världskriget, detta trots att en ökad mekanisering och effektivare

(19 av 134 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Råvaruproduktionen är mycket måttlig i Kroatien och landet förlitar sig för sin energiförsörjning nästan helt

(15 av 104 ord)

Industri

Kroatiens viktigaste industribranscher är livsmedels-, metall- och varvsindustri samt kemisk industri. Den största industrikoncentrationen finns i Zagreb med bland annat verkstads- och läkemedelsindustri och elektronisk industri.

(26 av 179 ord)

Kommunikationer

Järnvägsnätet är tätast i floddalarna och på slättområden i landets norra delar (med bland

(14 av 98 ord)

Massmedier

Konstitutionen från 1990 garanterar yttrande- och tryckfrihet och förhandscensur är förbjuden. Däremot har hot och våld förekommit mot journalister som undersökt korruption, krigsförbrytelser och organiserad brottslighet.

2008 mördades redaktören för den politiska tidskriften Nacional, Ivo Pukanić (1961–2008) av en bilbomb i Zagreb som också tog livet av tidningens marknadschef. Sex män med anknytning till den kroatiska maffian dömdes för morden.

Den dominerande nyhetsbyrån är statliga

(65 av 461 ord)

Statsskick och politik

Den 25 juni förklarade sig Kroatien (samtidigt med Slovenien) självständigt. Juridiskt kunde regimen hänvisa till den rätt

(17 av 118 ord)

Statsskick

Republikens författning antogs av det kroatiska delstatsparlamentet i december 1990, medan Kroatien ännu var en del av Jugoslavien, och har sedan dess ändrats på viktiga punkter. Presidenten,

(27 av 192 ord)

Partipolitik

Kroatisk politik har sedan strax före självständigheten 1991 dominerats av det nationalistiska partiet Kroatiska demokratiska unionen (Hrvatska demokratska zajednica, HDZ).

Vid det första fria valet i delrepubliken Kroatien i april–maj 1990 fick det majoritet i parlamentet och dess ledare Franjo Tudjman utsågs till president i den kroatiska delrepubliken. Den nya regimen förberedde därefter stegvis Kroatiens oberoende. I en folkomröstning i maj 1991, bojkottad av den serbiska befolkningsminoriteten, uttalade sig 93 procent av de röstande för självständighet. Vid valen 1996 blev

(80 av 757 ord)

EU-politik

Samtliga regeringar efter 2000 har haft som mål att göra Kroatien till medlem i EU och NATO; i den sistnämnda organisationen blev Kroatien, tillsammans med Albanien, fullvärdig medlem i april 2009.

Förhandlingarna

(32 av 224 ord)

Rättsväsen

Trots uppnådd självständighet fortsätter man i Kroatien att använda lagar från

(11 av 34 ord)

Mänskliga rättigheter

År 2013 blev Kroatien medlem i EU med krav på sig att bekämpa korruptionen och förbättra minoriteters rättigheter. Serber utgör landets största

(22 av 153 ord)

Försvar

Försvarets uppbyggnad med början 1991 i samband med Jugoslaviens sönderfall utgick från den tidigare situationen i Jugoslavien, där den värnpliktige efter en första tjänstgöring i nationella folkarmén krigsplacerades

(28 av 195 ord)

Litteratur

Den kroatiska litteraturen hade före 1800-talet en splittrad karaktär, som svarade mot landets delning mellan flera härskarmakter. De litterära uppsvingen var regionalt och tidsmässigt avgränsade, och som litteraturspråk användes lokala varianter av serbokroatiskans samtliga tre huvuddialekter.

Hemvist för det första uppsvinget var det norra kustlandet. Där hade redan på 900-talet uppstått skriftlig verksamhet på kyrkoslaviska, som också kroaterna blev delaktiga av, och en till det lokala čakaviska folkspråket starkt närmad form av kyrkoslaviskan blev kroaternas medeltida skriftspråk, använt både inom

(80 av 806 ord)

Drama och teater

Den första etappen i den kroatiska teaterns historia utgjordes av kyrkliga dramer i de dalmatinska kuststäderna under senmedeltiden. Ett rikt både kyrkligt och världsligt teaterliv utvecklades på

(27 av 188 ord)

Film

Den första kroatiska långfilmen gjordes 1919, ”Matija Gubec”, och under andra världskriget producerade den fascistiska Ustašaregimen propagandafilmer. Med grundandet 1946 av Jadran Film och Nastavni Film, följda 1953 av animationsateljén Zagreb Film, som autonoma bolag men under kontroll från Belgrad fick Kroatien en kontinuerlig filmproduktion.

Tematiskt dominant var länge

(49 av 343 ord)

Konst

Den tidigaste kända kroatiska bildkonsten är från omkring 800, då landet blivit kristnat. Mejslad dekoration smyckar många kyrkor längs Adriatiska kusten. Den romanska stilen representeras av allegoriska reliefer i Radovans portal i katedralen i Trogir (1240). Skulpturen i Kroatien uppträder för första gången på 1200-talet vid uppförandet av katedralen i Zagreb

(51 av 363 ord)

Musik

Musiken i Kroatien har utvecklats under inflytande från tre kraftfält: medelhavskulturerna i väster, Centraleuropa i norr och Balkanhalvön i söder. Ett väl utvecklat musikliv uppstod i Dalmatien på 1000-talet, under inflytande från Venedig. Kring 1600 var Split en viktig musikstad; där verkade bl.a. Ivan Lukačić (ca 1587–1648) och Tomaso Cecchini (född ca 1583, död 1644).

I Dubrovnik på 1700-talet skrev Luka Sorkočević (1734–89) och sonen Antun Sorkočević (1775–1841) kammar- och orkestermusik, bl.a en rad symfonier i ”italiensk stil”. I Zagreb uppstod

(80 av 611 ord)

Dans

De äldsta folkdanserna är ring- och kedjedanser (kolo), knutna till familje- och kalenderritualer. De leds av en särskild anförare (kolovođa), och utförs vanligen i två- eller fyrtakt, i snabbt tempo, till sång, säckpipor, fiol och dragspel

(36 av 256 ord)

Folkkultur

Att urskilja en kroatisk folkkultur ur den samsydslaviska kulturella enheten är svårt, eftersom de sydslaviska folken blandar sig med varandra i sin bosättning, samtidigt som alla sydslaver har ett gemensamt kulturellt arv. De främsta kulturskapande faktorerna – förutom

(38 av 271 ord)

Förhistoria

Från mellanpaleolitisk tid (moustérien) har flera grottboplatser påträffats; senpaleolitikum och särskilt mesolitikum är dock dåligt kända. Vid mitten av sjätte årtusendet f.Kr. nåddes östra Kroatien av den neolitiska

(28 av 195 ord)

Historia

Under slutet av 500-talet erövrades området av slaviska folkgrupper. Kroaterna kristnades under 700- och 800-talen av katolska kyrkan, men använde sitt slaviska språk i liturgin.

Kring år 800 existerade två kroatiska furstendömen, Dalmatiska Kroatien vid kusten och Pannoniska Kroatien i inlandet; båda blev vasallriken under karolingerna, men furstarna i Dalmatien återvann snart sin självständighet. En av dessa, Trpimir I (ca 845–864) blev anfader för de flesta senare kroatiska härskare (Trpimirovićdynastin). Tomislav I, som ca 924 kröntes till Kroatiens förste kung, fogade Pannoniska

(80 av 1762 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Bengt A. Lundberg
  • Dick Harrison
  • Enes Levic
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Hans Sjöberg
  • Holger Daun
  • Ingemar Breithel
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Kerstin Nyström
  • Lars Åhlander
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Mátyás Szabó
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Owe Ronström
  • Per Söderberg
  • Rutger Lindahl
  • Sven Behrens
  • Sven Gustavsson
  • Tomislav Dulic
  • Tommy Book
  • Torsten Kälvemark
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz

Litteraturanvisning

Historia:
I. Banac, The National Question in Yugoslavia (1984);
F.H. Eterovich (utgivare), Croatia: Land, People, Culture 1–2 (1970);
J.V.A. Fine, The Early Medieval Balkans (1983);
S. Gazi, A History of Croatia (1973);
S. Mønnesland, Før Jugoslavia og etter (4:e upplagan 1999);
L. Silber & A. Little, The Death of Yugoslavia (2:a upplagan 1996);
F.B. Singleton, A Short History of the Yugoslav Peoples (1985);
A. Suppan, ”Die Kroaten”, i A. Wandruszka & P. Urbanitsch (utgivare), Die Habsburgermonarchie 1848–1918 3 (1980);
I. Svanberg & I. Söhrman (utgivare), Balkan: Folk och länder i krig och fred (1996);
J. Weber, Kroatien. Regionalentwicklung und Transformationsprozesse (2002).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kroatien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kroatien