kurder, sydvästasiatiskt folk som bor främst i bergsområdena i gränslandet mellan Turkiet, Iran och Irak samt i smärre områden i Syrien (Kurdistan). Uppgifterna om kurdernas antal är av politiska skäl omstridda; de olika statsmakterna minimerar, medan kurderna själva maximerar dem. Enligt en

(42 av 295 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg
  • Tomas Gerholm

Historia

Enligt vissa kurdiska historietraditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att kardoucherna, ett bergsfolk som omnämns i Xenofons ”Anabasis”, var

(20 av 136 ord)
  • Författare:
  • Marianne Aringberg-Laanatza
  • Ingmar Karlsson

Den kurdiska nationalismen

En kurdisk nationalism går att spåra från 1880-talet, då kurdiska stammar gjorde uppror mot osmanerna. I Sèvresfreden 1920 gavs löften om att såväl Kurdistan som Armenien skulle bli självständiga stater, men Kurdistans nuvarande uppdelning lades fast i Lausannefreden 1923 med undantag av Mosuldistriktet, som var en tvistefråga mellan Turkiet och Irak, och tilldelades Irak av NF 1925. Strävan efter en egen stat växte sig allt starkare under 1900-talet, men hämmades både av inre splittring och av värdnationernas samarbete och förtryck.

I

(80 av 756 ord)
  • Författare:
  • Marianne Aringberg-Laanatza
  • Ingmar Karlsson

Litteraturanvisning

R. Alakom, Kurderna: Fyrtio år i Sverige (1965–2005) ( 2006);
Ingmar Karlsson, Kurdistan: Landet som icke är ( 2008);
P. Kreyenbroek, Kurdish Culture and Identity ( 1997);
D. McDowall, A Modern History of the Kurds (3:e upplagan 2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kurder. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kurder