kvinnans historia, framställningar av kvinnans faktiska ställning i samhället och familjelivet

(11 av 20 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Antiken

Antik kvinnohistoria har sedan 1980-talet varit föremål för intensiv forskning. Källproblemen är dock stora: i stort sett all antik litteratur är skriven av och för en manlig elit. Kvinnliga röster hörs nästan aldrig och kompletterande arkivmaterial o.d. saknas i stort sett. Gravinskrifter och bildmaterial kan komplettera bilden, men är behäftade med tolkningssvårigheter.

De antika samhällena är heller ingen enhet: medan kvinnornas ställning i det faraoniska Egypten var förvånansvärt självständig, med arvsrätt och fulla ekonomiska rättigheter, var den mer begränsad i

(80 av 636 ord)

Medeltid (ca 800–1500)

Under medeltiden skedde i det europeiska samhället en rad omvälvande förändringar. Vikingafärder, kristnande, etablerandet av kyrka och kloster, statsbildning och urbanisering berörde både kvinnor och män. Trots det långa tidsperspektivet kvarhölls de juridiska villkor som gav kvinnan en gentemot mannen underordnad ställning. Detta liksom deras sociala tillhörighet var det som i första hand påverkade kvinnans ställning i samhället och familjen.

Även om det finns exempel på starka och självständiga kvinnor, som agerade i egen sak och var politiskt inflytelserika, var

(80 av 743 ord)

1500–1800

Det europeiska samhällslivet genomgick även under perioden 1500–1850 ett antal genomgripande förändringar: reformationen, statsbildning och absolutism, den franska revolutionen och dess följdverkningar samt en begynnande industrialisering.

Kvinnors såväl som mäns villkor påverkades, om än inte alltid på samma sätt.

I renässansens höviska riddarkultur, som under 1400-talet fick fotfäste främst bland ekonomiskt burgna skikt i de italienska stadsstaterna Florens och Venedig, beundrades och dyrkades kvinnan. Kyskhet föreskrevs för kvinnor medan män medgavs erotiska förbindelser även utanför äktenskapet.

Nordeuropas brott med katolska

(80 av 860 ord)

1850–2000

Kvinnornas situation i västvärlden under perioden från 1850 till i dag karakteriseras av att den formella ojämlikheten mellan könen försvinner. Det var dock inte inledningsvis självklart att kvinnorna skulle omfattas av det moderna samhällets formella jämlikhet, utan kvinnor har varit tvungna att kämpa för att uppnå samma rättigheter som män: i Sverige fick ogifta kvinnor rätt att bestämma över sig själva 1863; 1921 fick de för första gången rösta i ett riksdagsval och 1927 fick de rätt att gå på

(80 av 655 ord)

Medverkande

  • Audur Magnusdottir
  • Charlotte Wikander
  • Elisabeth Elgan
  • Maria Sjöberg

Litteraturanvisning

R. Bridenthal m.fl. (utgivare), Becoming Visible: Women in European History (3:e upplagan 1998);
M. Erler & M. Kowaleski (utgivare), Women and Power in the Middle Ages (1988);
A. Florén, Genus och producentroll: Kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jäders bruk 1640–1840 (1991);
J. Jochens, Women in Old Norse Society (1995);
Å. Karlsson-Sjögren, Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle (1998);
J.B. Landes, Women and the Public Sphere in the Age of the French Revolution (1988);
T. Laqueur, Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig (1994);
S.B. Pomeroy, Goddesses, Whores, Wives and Slaves: Women in Classical Antiquity (1995);
S.B. Pomeroy, Women in Hellenistic Egypt: From Alexander to Cleopatra (1984);
G. Robins, Women in Ancient Egypt (1993);
B. Sawyer, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien (1998);
J.W. Scott, Only Paradoxes to Offer: French Feminists and the Rights of Man (1996);
P. Setälä, Antikens kvinnor (1995);
M. Sjöberg, ”Kvinnans sociala underordning – en problematisk historia: Om makt, arv och giftermål i det äldre samhället”, i Scandia 1997:2;
M.E. Wiesner, Women and Gender in Early Modern Europe (1993);
E. Östberg (utgivare), Jämmerdal & Fröjdesal: Kvinnor i stormaktstidens Sverige (1997).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kvinnans historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvinnans-historia