leukemi [-kemi:ʹ] (nylatin leuc(h)aemiʹa, av grekiska leukoʹs ’ljus’, ’vit’ och haima

(11 av 64 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Leukemi som sjukdom beskrevs i mitten av 1800-talet av Rudolf Virchow

(11 av 56 ord)

Orsaker

De vita blodkropparna bildas från blodstamceller (hematopoetiska stamceller, se hematopoes) i benmärgen. Bildningen från stamcell till

(16 av 110 ord)

Symtom och diagnos

Symtom, behandling och prognos varierar beroende på vilken typ av vita blodkroppar som de leukemiska cellerna uppstått från och

(19 av 130 ord)

Behandling

Behandlingen vid leukemi innebär att bildningen av tumörceller bromsas med hjälp

(11 av 70 ord)

Lymfatiska leukemier

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste maligna (elakartade) tumörformen hos barn. De leukemiska cellerna utgörs av lymfoblaster, dvs. omogna förstadier till lymfocyter.

Många fall kan botas genom intensiv behandling med kombinationer av cellhämmare och kortisonpreparat. Behandlingen indelas i induktion (avsedd att framkalla remission), konsolidering

(45 av 315 ord)

Myeloiska leukemier

Akut myeloisk leukemi (AML) förekommer i alla åldrar, men är vanligast hos vuxna. Medelåldern för patienter hos vilka sjukdomen upptäcks är ca 65 år. Sjukligt förändrade förstadier till blodkroppar ansamlas i benmärgen och stör normal blodbildning. Mängden leukemiceller i det cirkulerande blodet varierar och är ibland mycket liten (aleukemisk leukemi). Leukemicellerna är vanligen myeloblaster, dvs. omogna förstadier till granulocyter, men kan ha drag av monocytförstadier (monocytleukemi eller myelomonocytleukemi

(68 av 482 ord)

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
  • Karin Söderlund Leifler
  • Rolf Billström
Källangivelse
Nationalencyklopedin, leukemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/leukemi