lin, Liʹnum usitatiʹssimum, art i familjen linväxter. Det är en ettårig, 50–130 cm hög ört som har mycket tunna stjälkar med talrika, små och smala blad. Blommorna,

(27 av 187 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Linodling

Linfibern är till skillnad från till exempel bomullsfibern slät, rak och föga tillplattad. Dess diameter växlar från 0,05 till 0,5 mm. Linets egenskaper anses i skönhet, renhet och spinnbarhet överträffa andra vegetabiliska fibrers.

Lin kan odlas

(36 av 255 ord)

Linberedning

Linfibern har använts för textila ändamål redan i förhistorisk tid. Det äldsta fyndet av linneväv, daterat till 5 000 f.Kr., har gjorts i Egypten.

(23 av 159 ord)

Uppbyggnad och egenskaper

Linfibrerna ligger i knippen i stjälkens bastskikt, inbäddade i växtlim – pektin – som löses upp under rötningen. Varje knippe utgör en så kallad teknisk linfiber, som i sin tur består av 10–50 elementarfibrer, 25–40 mm långa och förenade

(39 av 277 ord)

Framställning och bearbetning

Såväl fiberframställning – linberedning – som linspinning är fortfarande mer ett mekaniserat hantverk än moderna industriprocesser. Efter skörd, torkning och frörepning, avskiljning av fröna från stjälkarna, rötas linhalmen, det vill säga. vedartade

(32 av 222 ord)

Användningsområden

Linnetextilier används framför allt till hushållstextilier, bland annat handdukar, dukar och

(11 av 63 ord)

Äldre linberedning

Liksom annat organiskt material är både lin och redskapen av trä för bearbetningen av linet sällsynta som fynd från forntiden. Egyptiska gravmålningar visar dock hur den omständliga proceduren försiggick i de gamla östliga högkulturerna. Bland de schweiziska boplatsfynden från yngre stenåldern har påträffats föremål som tolkats som linberedningsredskap. De äldsta hittills kända, genom

(53 av 378 ord)

Folklore

Kring lin och linodling har funnits en mycket rik flora av övernaturliga föreställningar. Vid sådden

(15 av 102 ord)

Medverkande

  • Birger Granström
  • Gertrud Grenander Nyberg
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Nils-Bertil Furvik
  • Olle G. Olsson
  • Rune Bunte
  • Åse Littorin Johansson

Litteraturanvisning

K. Fröier & H. Zienkiewicz, Linboken: Hemodling och hemberedning ( 1979);
A. Geijer, Ur textilkonstens historia ( 1972);
G. Grenander Nyberg, Långt lin ( 1980);
J. Lundell, De vattendrivna linberedningsverken ( 1991);
I. Talve, Bastu och torkhus i Nordeuropa ( 1960);
C.-H. Tillhagen, Vävskrock: Tro, sed och sägen kring spånad och vävning ( 1986);
K. Ullenhag, Sörkörare: Bönder med lärft på lassen från norra Ångermanland 1750–1850 ( 1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, lin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lin