möbler (över tyska Möbel, av franska meuble, av latin moʹbilis ’rörlig’,

(11 av 30 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Forntid och medeltid

Vår kännedom om forntidens möbler bygger till stor del på egyptiska gravfynd. Rikaste fyndet utgör Tutankhamuns grav från 1300-talet f.Kr., där våra gängse möbeltyper redan

(25 av 178 ord)

Renässans och barock

Under renässansen återvände man i Europa till antikens möbelformer och ornament, tidigast i Italien, som blev det stilledande landet. Möblerna lösgjordes från väggarna och nya möbelformer tillkom. Det vanligaste träslaget var valnöt. Särskilt intresse

(34 av 238 ord)

Rokoko och nyklassicism

Ur den auktoritära franska barocken utvecklades på 1720-talet rokokon, kännetecknad av ett lättare formspråk; för första gången sattes bekvämlighet före representativitet. Möbelbeståndet ökade explosionsartat vad gäller såväl mängd som formvariationer, och det svärmeri för kinesiska motiv

(36 av 256 ord)

Industrialism

Med industrialismen förändrades möbelkonstens förutsättningar. Framställning av möbler i stor skala till överkomliga priser blev möjlig, men några självklara förebilder fanns inte. I stället hämtade man former

(27 av 192 ord)

1900-talet

1900-talet innebar dramatiska förändringar inom möbelkonsten. Henry van de Velde, Hermann Muthesius och Richard Riemerschmid grundade 1907 Deutscher Werkbund som blev en modell för andra länders socialestetiska strävanden. I Sverige började Svenska Slöjdföreningen förmedla konstnärer till industrin. Ett av resultaten blev de nya möbeltyper, tänkta för arbetarklassen, som presenterades på Hemutställningen 1917. Där visade bl.a. Carl Malmsten och Gunnar Asplund nätta möbler inspirerade av biedermeierstilens enkelhet.

Vid Bauhaus i Tyskland vidareutvecklades under främst 1920-talet jugendpionjärernas tankar om samspelet

(78 av 554 ord)

Allmogens möbler

Allmogemöbler, dvs. bondebefolkningens bohag till skillnad från högreståndsmöbler, utmärks framför allt av en stark lokalprägel, stor traditionsbundenhet och vanligen ett enklare utförande. Ofta är förebilder från

(26 av 180 ord)

Medverkande

  • Britt Tunander
  • Monica Boman
  • Nils Nilsson

Litteraturanvisning

E. Andrén, Möbelstilarna ( 7:e upplagan 1981);
M. Boman (utgivare), Svenska möbler 1890–1990 ( 1991);
Sigurd Erixon, Möbler och heminredning i svenska bygder 1–2 ( 1925–26);
Sigurd Erixon, Folklig möbelkultur i svenska bygder ( 1938);
E. Fischer, Svenska möbler i bild ( 2:a upplagan 1938; faksimiluppl. 1980);
E. Fischer & H. Schmitz, Möbler i bild ( 3:e upplagan 1956);
O. Haslund m.fl., International Møbelhaandbog 1–3 ( 2:a upplagan 1971–72);
S. Wallin, Nordiska museets möbler från svenska herremanshem 1–3 ( 1931–35; faksimiluppl. 1979).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, möbler. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/möbler