magnesium (av magnesia), grundämne (metall), hörande till periodiska systemets grupp 2,

(11 av 16 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och framställning

Grundämnet är ett av de vanligaste i jordskorpan och hydrosfären. Medelhalten i jordskorpan är 2,76 viktprocent. Förekomsten är störst i olika slag av silikatmineral som dock saknar betydelse för metallframställningen. Viktiga råvaror för framställning av magnesium är karbonatmineralen dolomit, CaMg(CO3)2, och magnesit, MgCO3

(43 av 325 ord)

Egenskaper och användning

Magnesium är en blandning av de tre stabila isotoperna 24Mg, 25Mg och 26Mg. Metallen är lätt, hård och silvervit och har

(21 av 169 ord)

Biologisk roll

Magnesium är ett av de kvantitativt viktigaste mineralämnena för växter och djur. Hos dessa organismer förekommer magnesium som tvåvärd katjon i cytosolen, i stödje- eller skelettsubstans (ofta tillsammans med kalcium) samt som aktivator i många enzymer, t.ex. vissa dehydrogenaser, karboxylaser och fosfataser. Det reglerar fosforyleringsreaktioner, bl.a. genom att ingå i substratet till enzymet ATP. Hos växter

(56 av 395 ord)

Föreningar

Magnesium har låg elektronegativitet och således stort jonbindningsinslag i de flesta av sina föreningar. Jonen Mg2+ är färglös; i vattenlösning är den kraftigt hydratiserad, och flertalet föreningar som kristalliserats ur vattenlösning innehåller kristallvatten. Mg2+ och alkalimetalljonen Li+ har samma jonstorlek och nästan samma elektronegativitet. Deras kemiska uppträdande

(47 av 346 ord)

Historik

Magnesiumföreningar har varit kända sedan antiken. Joseph Black identifierade 1755 talkjord

(11 av 74 ord)

Medverkande

  • Birger Granström
  • Germund Tyler
  • Jörgen Albertsson
  • Leif Hambraeus
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Ulf Erlandsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, magnesium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/magnesium