Det magnetiska fältet kan representeras av magnetiska kraftlinjer. Den sammanlagda mängden kraftlinjer som passerar en yta, magnetiska flödet Φ, har i SI enheten weber, Wb (voltsekund, Vs). Magnetiska flödestätheten B utgör det magnetiska flödet per area och är den vanligen använda storheten för magnetfält. Dess enhet är Wb/m2 (Vs/m2), vilken fått namnet tesla (T). En äldre enhet är gauss, Gs (G), med relationen

(63 av 460 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Olof Beckman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Grundstorheter, enheter och magne­tiska lagar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/magnetism/grundstorheter-enheter-och-magnetiska-lagar