Marocko, stat i norra Afrika; 459 000 km2 (exklusive Västsahara), 35,1 miljoner invånare (2017). Marocko gränsar i

(16 av 117 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

En stor del av Marocko täcks av fyra höga bergskedjor i Atlasbergen. I söder breder steniga ökenslätter ut sig, och vid kusten mot

(23 av 160 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Marockos berggrund har veckats i samband med att den eurasiska kontinenten kolliderade med Afrika, och landet upptas till största delen av Atlasbergens västliga partier. Rifatlas längst i norr är en

(30 av 213 ord)

Klimat

De norra delarna av Marocko har medelhavsklimat, de södra och inre

(11 av 76 ord)

Växtliv

Närmast Medelhavet utbreder sig ett öppet, kulturpåverkat landskap med en flora som har en utpräglat västmediterran prägel med både europeiska och nordafrikanska element.

De höga Atlasbergen,

(26 av 180 ord)

Djurliv

Flera arter stora däggdjur som nu lever på de afrikanska savannerna har försvunnit från Marocko i historisk tid, bl.a. antiloper, elefant och lejon.

(23 av 163 ord)

Naturskydd

Marocko hade 2011 tio områden som kallas nationalparker, dock med främsta

(11 av 27 ord)

Befolkning

År 2017 beräknades befolkningstätheten till 76 invånare per km2, men på grund av topografi och klimat är den regionala fördelningen mycket ojämn. Tätast befolkade är kustområdena i nordväst och de nederbördsrika högslätterna vid Fès och Meknès.

Andelen urban befolkning uppgick 2017 till 60 procent. Inflyttningen från landsbygden är mycket

(49 av 348 ord)

Språk

Officiellt språk är högarabiska. Majoriteten av befolkningen (ca 60 %) talar arabisk

(11 av 37 ord)

Religion

År 710 började den arabisk-islamska erövringen av Marocko och i dag (2010) är nästan alla marockaner sunnimuslimer av den malikitiska rättsskolan. I landet finns också enligt regeringen uppskattningsvis 3 000 shiamuslimer, vilka dock inte har någon egen moské.

Sufiordnarna och sufismen mer generellt har en framträdande roll i det religiösa livet. Helgondyrkan (marabutkulter) och vallfärder till lokala helgongravar är vanliga men möter kritik från vissa mer ortodoxa och islamistiska kretsar. Av

(70 av 493 ord)

Utbildning

År 1963 infördes obligatorisk skolgång. Grundskolan omfattar sex plus tre år och börjar vid sex års ålder. Primärskolan täcker ca 90 % av årskullarna

(23 av 161 ord)

Sociala förhållanden

Det finns en rad trygghetsförsäkringar som betalas av arbetare och arbetsgivare, men de omfattar endast en ringa del av befolkningen. Vid sidan av dessa finns tillfälliga mat- och sysselsättningsprogram för arbetslösa.

(31 av 216 ord)

Näringsliv

Marocko är den fattigaste av Maghrebstaterna. Snabb befolkningsökning, växande skuldbörda och politisk osäkerhet är de

(15 av 103 ord)

Jordbruk

Jordbruket är viktigt för Marockos ekonomi. Produktionen varierar dock kraftigt beroende på klimatförhållanden, återkommande perioder av torka

(17 av 116 ord)

Naturresurser och energi

Råvaruproduktionen domineras helt av fosfatbrytning. Marocko, som har mer än 2/3 av världens kända reserver av fosfat, är världens tredje största producent och den största exportören av fosfat. Fosfat bryts i framför

(32 av 222 ord)

Industri

Marockos industri är svagt utvecklad; de viktigaste industrigrenarna är fosfatförädling, metall-,

(11 av 68 ord)

Utrikeshandel

Sedan 1970-talet har Marockos handelsbalans utvecklats negativt, framför allt beroende på kriget i Västsahara,

(14 av 96 ord)

Turism och gastronomi

Turismen svarar för en viktig del av landets intäkter från utlandet. År 1992 hade man 4,4 miljoner utländska besökare. På grund av den ekonomiska krisen sjönk besökstalet 1995 och 1996 till 2,6 miljoner, men har sedan dess åter stigit och 2012 var antalet utländska turister 9,4 miljoner. Frankrike och Spanien svarar för den största andelen besökare. Drygt 15 000 svenskar besöker landet årligen. Turistintäkterna uppgick 2012 till cirka 27 procent av landets exportintäkter.

Marocko har

(74 av 528 ord)

Kommunikationer

Transportsystemen är väl utvecklade. Marocko har 10 större hamnar och 10

(11 av 49 ord)

Massmedier

I Marocko finns tolv dagliga tidningar, varav åtta arabiska och fyra franska. De största är Le Matin du Sahara et du

(21 av 148 ord)

Statsskick och politik

Marocko är en monarki där kungen tillhör den alawitiska ätt som

(11 av 22 ord)

Statsskick

Marocko är en konstitutionell monarki med stark ställning för monarken. Denne, av hävd ”de troendes ledare” (amir al-muminin), är nationens högste representant, utnämner regeringen som är ansvarig inför honom, leder rättsväsendet och är landets överbefälhavare. Islam är statsreligion och

(39 av 276 ord)

Politik

År 1993 genomfördes de första parlamentsvalen enligt den nya konstitutionen men några klara majoritetsförhållanden kunde inte utkristalliseras och de följande valen ifrågasattes av oppositionen. Dock bildades 1998 under socialisten Abderrahmane Youssoufi för första gången en regering bestående av en bred koalition av de stora oppositionspartierna och

(46 av 322 ord)

Rättsväsen

I Marocko finns småmålsdomstolar, regiondomstolar, appellationsdomstolar och en högsta domstol, vartill

(11 av 41 ord)

Försvar

Försvaret, som bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om 18 månader, omfattar (2008) 195 000 man med 150 000 man i reserv. Det

(23 av 164 ord)

Litteratur

År 1954 brukar betraktas som den franskspråkiga litteraturens födelseår i Marocko. Då publicerades ”Boite à merveilles” (’Asken med underverk’) av Ahmed Sefrioui och ”Le Passé simple” (’Förfluten tid’)

(28 av 198 ord)

Film

Efter frigörelsen såg det regeringsstödda Centre cinématographique marocain till att en inhemsk filmproduktion startade, och vid 1960-talets slut gjordes de första långfilmerna, främst Hamid Benanis (född 1940) ”Wechma” (1970).

(29 av 202 ord)

Konst och konsthantverk

Marocko har en lång och alltjämt stark konsthantverkstradition, som utvecklats dels i en arabisk-islamisk riktning i städernas hantverkskvarter, dels bland bergstrakternas och Saharaområdets

(23 av 162 ord)

Arkitektur

I södra Marocko finns ett stort antal befästa berberbyar, flera av dem med monumentalt gestaltade murar och tornbyggnader. De utgör en unik kvarleva av Nordafrikas förarabiska arkitektur.

(27 av 189 ord)

Musik

Marockos musikutövning är i stora delar en fusion av arabisk musik och västafrikansk musik med påverkan från berbernas musik. Bland de senare spelas instrument som lutan gunbri och handtrumman bandir

(30 av 208 ord)

Mat

För Marockos mattraditioner, se marockansk mat.

(6 av 6 ord)

Förhistoria

Vid Sidi abd ar-Rahman nära Casablanca har handkilar påträffats tillsammans med skelett av

(13 av 92 ord)

Historia

De berberstammar som under antiken bebodde Marocko påverkades endast långsamt av de klassiska kulturerna via fenicisk

(16 av 111 ord)

Arabisk erövring

Den arabisk–islamiska erövringen av det berberdominerade Marocko började 710, och året därpå inleddes erövringen

(14 av 97 ord)

Idrisiderna (789–926)

I samband med att umayyadkalifatet i Damaskus störtades 750 av abbasiderna flydde en umayyadisk prins till Marocko

(17 av 116 ord)

Almoraviderna (1056–1147)

Under en ny dynasti, almoraviderna, skedde en expansion från områden i nuvarande

(12 av 80 ord)

Almohaderna (1130–1269)

En ny islamisk väckelserörelse, den almohadiska, utmanade och besegrade almoraviderna. Under

(11 av 69 ord)

Mariniderna (1269–1548)

Samtidigt med detta nederlag utmanades almohaderna av en ny dynasti i Marocko, den marinidiska, som bars upp av Zanata-berberna och

(20 av 138 ord)

Sadierna (1554–1659)

De religiösa lokala ledarna, marabuterna, i Sous i södra Marocko utsåg ledaren för den

(14 av 95 ord)

Alawiterna (från 1666)

Från oaserna i Tafilalt-regionen i söder kom en ny politisk rörelse under ledning av

(14 av 98 ord)

Franskt protektorat (1912–56)

Marockanska sultaner hade under 1800-talet och fram till 1912 tvingats avträda stora områden i Sahara till Frankrike och Spanien. Resten av Marocko blev – i strid mot gjorda

(28 av 195 ord)

Det självständiga Marocko (från 1956)

Under protektorattiden hade en politisk integration ägt rum, vilket underlättade regimens maktutövning efter självständigheten. Ett flerpartisystem utvecklades i Marocko, Istiqlal splittrades och Union Nationale des Forces Populaires (UNFP) bildades med Mehdi Ben Barka som ledare. Denne dödades under mystiska omständigheter i Paris 1965. Den första tiden efter självständigheten präglades av regionala oroligheter, som brutalt slogs ned. År 1965 infördes undantagstillstånd av kung Hassan II, som 1961 efterträtt sin far Muhammad V. Först efter två misslyckade militära kuppförsök

(75 av 538 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Curt Dahlgren
  • Gert Holmertz
  • Gunilla Håkansson
  • Göran Andersson
  • Göran Burenhult
  • Hans Holmén
  • Inga Brandell
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Johan Mårtelius
  • Karin Ådahl
  • Lars Åhlander
  • Lennart Weibull
  • Marianne Aringberg-Laanatza
  • Michael Bogdan
  • Olof Axelsson
  • Philip Halldén
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Tomas Gerholm
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Wikander
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Befolkning och etnografi:
C. Geertz m.fl., Meaning and Order in Moroccan Society (1979);
K. Hoffman, We Share Walls: Language, Land, and Gender in Berber Morocco (2008). ;
Abdelkader Cheref, Gender and identity in North Africa: postcolonialism and feminism in Maghrebi womens literature (2010).
Historia:
I. Lapidus, A History of Islamic Societies (1988);
A. Laroui, L’Histoire du Maghreb (1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Marocko. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/marocko