Mars, symbol ♂, den yttersta av de jordliknande planeterna, kallad ”den röda planeten”. Den

(14 av 98 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fysiska egenskaper

Mars två små månar, Phobos och Deimos, upptäcktes 1877 av amerikanen Asaph Hall (1829–1907). Med diametrar på endast 14 respektive 26 km och låga densiteter utgör Phobos och Deimos troligvis infångade asteroider och har således inte bildats på den plats där de nu befinner sig . Månarnas namn är hämtade från den grekiska mytologin. Fobos (Phobos, ’skräck’) och Deimos (’fruktan’) var krigsguden Ares (latin Mars) följeslagare i stridsvimlet.

image/jpeg

Mars sedd från rymdsonden Viking 1. Tharsisplatån täcker nedre delen av bilden. De

(81 av 634 ord)

Mars atmosfär

Mars har en tunn atmosfär, vars närvaro först anades av William Herschel på grundval av vad han misstänkte vara moln som drev över planetens yta. Den dominerande gasen är koldioxid, främst kompletterad av kväve och argon. Atmosfärstrycket vid Marsytan är högst variabelt, både på grund

(45 av 316 ord)

Mars geologi

Marsytan har de senaste årtiondena kartlagts med rymdsonders hjälp. Den består till stor del av urgammalt kraterlandskap, dock nästan uteslutande på södra halvklotet. Runt vissa kratrar syns rester av tidigare flytande material, vilket antyder en hög vattenhalt i marken vid kratrarnas bildning. På Mars finns även jättelika nedslagssänkor av månhavens storlek, till exempel Hellas, Argyre och Isidis Planitia. Det

(59 av 415 ord)

Klimat och livsbetingelser

Marsklimatet har genomgått dramatiska förändringar, men för hur länge sedan är oklart. Variationerna är mer extrema än de på jorden, och isen vandrar över ytan från polerna till ekvatorsområdena då polaxeln periodvis tippar över. Landskapet visar spår av rika vattenflöden som uppstått vid en tid då atmosfärstrycket var mycket högre än nu (troligen via koldioxid) och även temperaturen var högre. Vattnet finns nu fruset som permanenta polarkalotter och som permafrost. Det är inte uteslutet att livsformer kan ha existerat på

(80 av 924 ord)

Kanalkontroversen

Den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli studerade Mars under den gynnsamma oppositionen 1877 och noterade då svaga mörka linjer (italienska canali) på ytan. Dessa tycktes bekräftas av andra observatörer under de följande åren. Den amerikanske affärsmannen

(35 av 243 ord)

Medverkande

  • Björn Davidsson
  • Hans Rickman
  • Johan Warell

Litteraturanvisning

J. K. Beatty & A. Chaikin (utgivare), The New Solar System (3:e upplagan 1990);
B.P. Glass, Introduction to Planetary Geology (1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Mars. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mars