mikrobiologi, vetenskap som omfattar studiet av mikroorganismer, dvs. encelliga organismer som

(11 av 44 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Mikrobiologins ämnesområden

Gränsdragningen för vad som skall räknas till mikrobiologi är svår att göra. Biokemister, cytologer, genetiker, ekologer, immunologer, molekylärbiologer m.fl. upptäckte tidigt värdet av att använda mikroorganismer, främst bakterier, i studier av äm­nes­om­sätt­ning, fotosyntes, enzymkinetik, populationsdynamik och genernas funktion. Mikroorganismerna har många egenskaper som gör dem väl lämpade för sådana studier. De växer snabbt samt har relativt enkel uppbyggnad och mycket varierande ämnesomsättning. Dessutom är många lätta och billiga att arbeta med i laboratorier.

Det intensiva studiet av mikroorganismer under 1800-talet

(80 av 587 ord)

Historik

Redan innan mikroskopet uppfunnits och man kunde se mikroorganismerna misstänkte vetenskapsmän att dessa var orsak till olika sjukdomar. Bl.a. föreslog den romerske filosofen Lucretius under århundradet f.Kr. och Girolamo Fracastoro på 1500-talet att sjukdomar orsakades av osynliga organismer. En av de första att beskriva mikroorganismer var Antonie van Leeuwenhoek. Han slipade glaslinser med stor precision och monterade dem i speciella hållare. Trots att hans mikroskop endast bestod av en lins och egentligen var att jämställa med förstoringsglas

(77 av 545 ord)

Medverkande

  • Karsten Pedersen

Litteraturanvisning

H.A. Lechevalier & M. Solotorovsky, Three Centuries of Microbiology (1965);
L.M. Prescott m.fl., Microbiology (2:a upplagan 1993).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, mikrobiologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mikrobiologi