biologi
biologi (av grekiska biʹos ’liv’ och efterleden -logiʹa ’lära’, ’vetenskap’), vetenskapen
(11 av 34 ord)Biologins indelning
Traditionellt har biologin indelats i botanik (växtvetenskap) och zoologi (djurvetenskap), vilka i sin tur ofta har indelats i morfologi och anatomi (organismernas form respektive inre byggnad), systematik (släktskap och klassificering), fysiologi (livsfunktioner) och på senare tid ekologi (organismernas samspel med omgivningen). Efter hand har
(44 av 310 ord)De större biologiska disciplinernas ämnesinnehåll
Vid de större universiteten kom biologin under 1900-talet att delas upp
(11 av 43 ord)Ekologi
Ekologi är den vetenskap som behandlar de levande organismerna i dessas samspel med omvärlden. Varje organism befinner sig i ett växelspel med abiotiska (icke-levande) och biotiska (levande) omvärldsfaktorer. Omvärlden kan för den levande organismen ses som en serie
(38 av 267 ord)Systematisk biologi
Systematisk biologi arbetade ursprungligen huvudsakligen med att beskriva arter och att klassificera dessa i högre enheter
(16 av 112 ord)Strukturbiologi
Strukturbiologi är den gren av den biologiska grundvetenskapen som företrädesvis analyserar struktur eller form
(14 av 96 ord)Fysiologisk biologi
Fysiologisk biologi indelas vanligen i växtfysiologi och zoofysiologi. Viktiga problemområden inom växtfysiologin är växternas näringsupptagning, vattenhushållning, tillväxt, utveckling, blomning, hormoner, perception och rytmer. Bl.a.
(24 av 168 ord)Mikrobiologi
Mikrobiologi är den biologiska disciplin som studerar mikroorganismer, dvs. organismer som är osynliga för blotta ögat och som vanligen kräver speciellt anpassad
(22 av 153 ord)Genetik
Genetik (ärftlighetslära) omfattar studiet av arvsmassans organisation och funktion samt bakgrunden till biologisk variation.
(14 av 96 ord)Utbildning och forskningssäten i Sverige
Grundutbildning i biologi på högskolenivå bedrivs i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå, Linköping och Kalmar. År 2006 fanns i Sverige 2 600
(22 av 146 ord)Biologins historia till och med 1800-talet
Själva ordet biologi betyder läran om livet. Termen förekom för första gången i titeln på botanisten Gottfried Treviranus arbete ”Biologie oder die Philosophie der lebenden Natur” (1802–22). Biologi som studium sträcker sig tillbaka till antiken. De viktigaste insatserna gjordes av Aristoteles och Plinius d.ä. Aristoteles skrifter har gått förlorade, men deras innehåll har förts vidare i bearbetad form. Det viktigaste i hans arbeten är inte detaljupptäckterna utan hans påvisande av en successiv ordning i naturen från lägre mot högre former
(80 av 1221 ord)Biologin under 1900-talet och framåt
Evolutionslära, genetik och molekylärbiologi
1800-talets stora övergripande princip inom biologin, utvecklingsläran, byggde på variation, urval och nedärvning av egenskaper. Darwin förstod inte vad variationen inom avkomman beror på och kände inte heller till något om hur nedärvningen av egenskaper går till. Mendels korsningsförsök hade inte uppmärksammats av forskarsamhället.
År 1900 återupptäckte emellertid Hugo de Vries, Carl Correns och Erich von Tschermak oberoende av varandra Mendels ärftlighetslagar. Grundidén i dessa är att egenskaper nedärvs genom konstanta gener, som överförs på ett kvantiserat sätt – antingen
(80 av 688 ord)Biokemi
Den tidiga biokemin behandlade huvudsakligen de lösliga ämnenas kemi. Först karakteriserades lågmolekylära ämnen som förekommer i kroppsvätskor eller kan extraheras ur celler. En snabb utveckling inleddes 1897, då Eduard Buchner visade att extrakt av jäst kan
(36 av 255 ord)Strukturforskning och embryologi
Mikroskoperingstekniken gjorde under 1900-talets första hälft påfallande små framsteg. Ljusmikroskopen liknade mycket dem som Ernst Abbe och Carl Zeiss konstruerat under 1800-talet, och upplösningen (”synskärpan”) var densamma som på 1880-talet. Även den viktigaste nyutvecklingen, faskontrastmikroskopin (Fritz Zernike), byggde direkt på Abbes teori för avbildningen i mikroskop. Det enda revolutionerande tillskottet före 1950 var elektronmikroskopet, vars
(55 av 392 ord)Livets uppkomst
Ett av Pasteurs experiment på 1800-talet visade att levande organismer kunde uppkomma bara ur redan existerande levande organismer. Detta stod i kontrast till den tidigare gängse åsikten att mögel, flugor och till och med större ”ohyra” som råttor kunde uppkomma av sig själva ur anhopat skräp och smuts, s.k. uralstring.
Men Darwin, som ville ersätta den religiösa skapelsehistorien med en vetenskaplig teori, måste på något sätt beskriva uppkomsten av de allra första, enklaste organismerna. Han antog en
(77 av 547 ord)Ekologi, globala sammanhang och miljövård
Ekologin har under 1900-talet vuxit fram som en viktig del av
(11 av 78 ord)Filosofi, världsbild, människosyn och samhälle
En skildring av biologins 1900-talshistoria skulle sakna en viktig komponent om man utelämnade biologins växelverkan med filosofin, människosynen och samhällsutvecklingen. Liksom utvecklingslärans genombrott under 1800-talet fick konsekvenser för religion och samhälle, så har biologins utveckling under 1900-talet påverkat
(38 av 270 ord)