Montenegro [mɔntəne:ʹgru], serbiska Crna Gora, stat på Balkanhalvön i södra Europa; 13 812 km2

(13 av 93 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Montenegro domineras av ett bergslandskap. Slättland finns endast längs den adriatiska kusten och i de sydöstra delarna, runt huvudstaden och Shkodërsjön. Det inre

(23 av 164 ord)

Natur

Montenegro har på grund av stor topografisk variation, olika klimat och den geografiska positionen på gränsen mellan olika ekologiska zoner, trots sin ringa storlek ett anmärkningsvärt rikt växt- och djurliv. I landet finns 7 000–8 000 kärlväxter (varav cirka 400 endemiska arter), 483 mossor och lavar, 2 000 svampar, 1 200 sötvattensalger, 300 marina makroalger, 60 sötvattensfiskar, 410 marina fiskar, 38 kräldjur, 18 grodor, 325 fåglar och 65 däggdjur.

Blandskogar i Dinariska alperna

Merparten av Montenegro ligger i centrala Dinarisk-hellenska bergskedjesystemet och i den sydligaste delen av de blandskogar som sträcker sig

(79 av 769 ord)

Befolkning

Under 1990-talet minskade den infödda befolkningen i Montenegro samtidigt som hundratusentals flyktingar kom från angränsande områden; 1999 fanns 160 000 flyktingar i Montenegro. De flesta av dem har återvänt till sina hemländer, medan en del integrerats i det nya landet. Under Kosovokriget 1999 och åren därefter kom flyktingskaror

(47 av 330 ord)

Språk

I Montenegro talas štokaviska dialekter av det sydslaviska språk som tidigare

(11 av 75 ord)

Utbildning

Grundutbildningen är nioårig, obligatorisk och kostnadsfri för alla mellan 6 och 15 år. Undervisningsspråk är montenegrinska. Fortsättningsutbildning finns av tre slag: fyraårig teoretisk gymnasieutbildning, tre- till fyraårig högre yrkesutbildning och två- till treårig praktisk

(34 av 237 ord)

Sociala förhållanden

(1 av 1 ord)

Välfärd och fattigdom

År 2015 låg Montenegro på plats 48 bland 188 länder vid beräkningar av Human Development Index (HDI

(17 av 116 ord)

Arbetsmarknad

Efter Jugoslaviens sammanbrott 1991 följde ett årtionde med stora problem och hög arbetslöshet i alla de tidigare delstaterna, inklusive Montenegro. En övergång till marknadsekonomi kom igång på

(27 av 190 ord)

Socialförsäkringar

På 1990-talet raserades mycket av tidigare socialförsäkringssystem och sedan början av 00-talet har nya system byggts upp, anpassade till en liberal ekonomi och

(23 av 164 ord)

Hälso- och sjukvård

Medlen i den statliga sjukförsäkringsfonden ska ersätta det mesta av kostnaderna då man behandlas inom statlig sjukvård och även utgifterna för en del läkemedel och rehabilitering samt rutinmässig tandvård. Akutvård ska ges till alla, även till dem som saknar försäkring. Kostnaderna regleras i efterhand.

I

(45 av 320 ord)

Diskriminering och jämställdhet

En antidiskrimineringslag gäller från 2010 men den förverkligas långsamt och har brister, då små, eftersatta gruppers intressen inte tydligt bevakats.

Mycket av grundläggande social service och även eget företagande är knutet till medborgarskap, något som är svårt och tidskrävande att

(40 av 279 ord)

Brott och straff

Enligt författningen är dödsstraff förbjudet, även under krig, och tortyr bestraffas. Under de senaste årtiondena har det saknats resurser för att bygga ut och förbättra fängelserna. De är överbelagda och där finns många missförhållanden. Resursbristen

(35 av 244 ord)

Näringsliv och ekonomi

Montenegro ses som ett medelinkomstland och har ett näringsliv som genomgått stora förändringar under de senaste tjugofem åren. Landet har gått från att vara en delstat med planekonomi inom federationen Jugoslavien till att vara en självständig stat som bygger upp en fri marknadsekonomi. Särskilt snabba var förändringarna 2006–08. Samtidigt har landet blivit känsligt för ekonomiska förändringar i omvärlden. Två verksamheter, aluminium- och stålframställning, har under senare år bidragit till mer än hälften av exportinkomsterna. En tredje inkomstkälla är turismen.

Montenegro

(80 av 749 ord)

Jordbruk

Cirka 38 procent av landets areal används för någon form av jordbruksproduktion. Mer än nio tiondelar därav är lågproduktiv betesmark, främst för kor och får. Resten är åkermark, fruktodlingar, vingårdar och köksträdgårdar. De flesta gårdarna är små och ägorna är uppsplittrade i spridda tegar. Numera

(45 av 315 ord)

Skogsbruk

Landets första heltäckande inventering av skogsmarken genomfördes 2010. Den visade att den produktiva skogsmarken är betydligt mer omfattande än vad man tidigare

(22 av 157 ord)

Fiske

Havsfiske bedrivs i liten skala, huvudsakligen med ålderstigen utrustning. I första hand fiskas skarpsill, sardiner,

(15 av 103 ord)

Mineral

Gruvbrytningen bidrog 2010 med 1,5 procent till BNP och 1,4 procent till sysselsättningen. Främst utvinns brunkol (se Energi), bauxit och havssalt. För landets ekonomi spelar bauxitutvinningen en viktig roll men internationellt sett är den numera mycket liten. Andra värdefulla mineral förekommer också, till exempel bly, zink

(46 av 322 ord)

Energi

Energiförsörjningen tillgodoses delvis genom stora inhemska tillgångar på brunkol och vattenenergi, men all olja och naturgas som används måste än så länge importeras. De flesta år har ca två tredjedelar av elektriciteten kommit från vattenkraftverk och en tredjedel från landets enda koleldade värmekraftverk. En osäker och otillräcklig tillgång på elkraft är dock ett

(53 av 373 ord)

Industri och service

Metallindustrin tillsammans med livsmedels- och tobaksindustrin svarar för fyra femtedelar av all industriell tillverkning i landet. Därtill kommer produktion av byggmaterial och konsumtionsvaror som tyger, kläder och skor. I det skogrika norra Montenegro har sågverk och annan enklare träindustri viss betydelse.

Metallindustrin innefattar landets två i särklass största företag, KAP (aluminiumsmältverk) och Tosçelik Nikšić (stålverk), och är den bransch som är viktigast för landets ekonomi.

(65 av 458 ord)

Utrikeshandel

Under 1990-talet då Montenegro tillsammans med Serbien utgjorde en stat var utrikeshandeln mycket liten till följd av krig och internationella handelssanktioner. Sedan fred inträtt ökade handeln successivt, framför allt sedan Montenegro blivit självständigt 2006.

(34 av 236 ord)

Transporter

Trots att landet är litet är det svårt och mycket dyrt att knyta samman dess olika delar med goda landförbindelser. I det bergiga landskapet krävs en mängd tunnlar, broar och viadukter. Konkreta utbyggnadsplaner har sedan 2009 hejdats av brist på finansiering, och statens strävan att sälja ut sitt majoritetsägande i olika transportanläggningar har heller inte gett

(56 av 400 ord)

Statsskick och politik

Under den kris som föregick Jugoslaviens upplösning allierade sig Montenegro med Serbien. I april 1992 bildade dessa stater Förbundsrepubliken Jugoslavien. Montenegro blev i juni 1992 liksom Serbien föremål för FN-sanktioner. Samarbetet mellan de två återstående jugoslaviska republikerna var inte problemfritt, och

(40 av 281 ord)

Försvar

Sedan Montenegro blev självständigt 3 juni 2006 är ett försvar under uppbyggnad. Det består (2008) av

(16 av 112 ord)

Musik

I området för dagens Montenegro har man återfunnit flera spår efter tidiga musikkulturer, bland annat en visselpipa från äldre stenålder, vilket är Europas äldsta exemplar av ett musikinstrument. Man har även funnit musikaliska motiv i grottmålningar och

(37 av 260 ord)

Folkkultur

Den förindustriella montenegrinska folkkulturen var avhängig av främst ekologiska och historiska faktorer. Den knappa tillgången på odlingsbar jord hämmade

(19 av 135 ord)

Historia

Montenegro beboddes under antiken av illyriska stammar, men erövrades på 100-talet f.Kr. av romarna. Efter den slaviska invandringen på 600-talet kallades området först Duklja, därefter Zeta och från slutet av 1200-talet Crna Gora (’Svarta berget’); detta blev i sin venetianska form Monte Negro benämning på området. Montenegro kom att bebos av ortodoxa slaver, vilkas furstar tidvis tvingades erkänna utländska makter som överherrar, t.ex. bulgarer och bysantinare. På 1180-talet drogs Montenegro in i dynastin Nemanjićs samlade serbiska rike. Under dynastin Balšić,

(80 av 661 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Johanna Broman Åkesson
  • Kenneth Nyström
  • Magnus Sylvén
  • Mátyás Szabó
  • Per Svensson
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Gustavsson
  • Tomislav Dulic
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Montenegro. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/montenegro