muʹskel (latin muʹsculus ’liten mus’, ’muskel’, diminutivform av mus ’mus’ på

(11 av 60 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Människa och andra ryggradsdjur

Muskelvävnadens funktionellt viktigaste beståndsdel är muskelcellerna (muskelfibrerna). Alla muskeltyper får sin mer eller mindre röda färg av proteinet myoglobin, som fungerar som depå för syre och troligen underlättar transporten av syre från blodkärlen

(33 av 235 ord)

Muskelkontraktion

Kontraktionen i en skelettmuskelcell styrs via en nervtråd som utgår från en motorisk nervcell i ryggmärgens framhorn och som når skelettmuskelcellen i en motorisk ändplatta (muskeländplatta). En motorisk nervcell och de muskelfibrer som försörjs med nerver från denna nervcell kallas

(40 av 279 ord)

Muskelstyrka och uthållighet

Kraften som kan utvecklas av en muskelcell är proportionell mot cellens tvärsnittsyta, eller mängden aktin och myosin. Den kraft som kan utvecklas per cm2 muskelyta är lika hos en tränad och en otränad

(33 av 240 ord)

Muskelsinne, muskelspolar och senspolar

Muskelsinnet är en förutsättning för koordinerade rörelser utan ryckighet och för exakt funktionsanpassning av muskulaturen. I musklerna finns

(18 av 115 ord)

Muskeltonus

Muskeltonus är motståndet mot passiv böjning eller sträckning i t.ex. en extremitetsled, dvs. en påtvingad rörelse. Muskeltonus har en passiv

(20 av 139 ord)

Glatta muskler

I den glatta muskelcellen är aktin- och myosinfilamenten inte arrangerade på samma regelbundna sätt som i de tvärstrimmiga

(18 av 127 ord)

Skelettmuskler

Ryggradsdjurens skelettmuskulatur består av muskelfibrer (muskelceller) som är mikroskopiskt tvärstrimmiga samt

(11 av 61 ord)

Muskelfibrer

Varje skelettmuskelfiber är en enda cell. I de flesta muskler är varje

(12 av 35 ord)

Myofibriller

De kontraktila (sammandragande) elementen i varje skelettmuskelcell består av ca 2 000

(12 av 44 ord)

Sarkomerer

Varje myofibrill består av ett stort antal kontraktila segment, sarkomerer. Sarkomeren

(11 av 65 ord)

Kontraktila filament

Varje sarkomer består av två typer av filament, vilka löper parallellt med varandra i myofibrillens längdriktning. Filamenten har olika diameter. De tjockare filamenten i den centrala delen av sarkomeren

(29 av 204 ord)

Tre typer av muskelfibrer

Det finns i huvudsak 3 olika typer av muskelfibrer och fördelningen av de olika typerna av fibrer har stor inverkan på muskelns egenskaper.

Typ 1-fibrer är mycket uthålliga men utvecklar inte särskilt stor kraft och kontraherar relativt långsamt. Uthållighetsidrottare såsom marathonlöpare och långdistansskidåkare har ofta en hög

(47 av 329 ord)

Ryggradslösa djur

Muskler hos ryggradslösa djur har mycket varierande uppbyggnad och funktion men precis som ryggradsdjurens muskler dras de alltid ihop med hjälp av proteinerna aktin och myosin. Det finns två huvudtyper av muskulatur hos ryggradlösa djur: glatt muskulatur med aktin- och myosintrådarna oregelbundet

(42 av 294 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Bertil Sonesson
  • Daniel Jerrhag
  • Karl-Gösta Henriksson
  • Stefan Nordlund

Litteraturanvisning

O. Henriksson & M. Rasmusson, Fysiologi (2:a upplagan 2007);
R.W. Hill, G.A. Wyse & M. Anderson, Animal Physiology (2:a upplagan 2008);
E.P. Widmaier, H. Raff & K.T. Strang, Vander’s Human Physiology: The Mechanisms of Body Function (11:e upplagan 2008).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, muskel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/muskel