nazism (tyska Nazismus, av Nationalsozialismus), nationalsocialism, politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig

(13 av 91 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Karl Christian Lammers

Politik och ideologi

Nazismen präglades av miljön i München åren efter första världskriget. Ideologin inrymmer såväl nationalistisk-folkliga tankegångar som stortysk nationalism och antisemitism, och den var antidemokratisk, antiparlamentarisk, antirepublikansk och antisocialistisk. Nazismen bekämpade Weimarrepubliken och Versaillesfördraget. Den verkade som rörelse, snarare än som parti och agerade främst utomparlamentariskt; man förde genom SA en sorts gatans terror- och våldspolitik, och man lade redan tidigt stor vikt vid propaganda. Nazismen kan sägas vara en tysk

(70 av 497 ord)
  • Författare:
  • Karl Christian Lammers

Nazismens historia

Nazismens historia i Tyskland uppdelas vanligen i två faser: kampfasen 1919–33,

(11 av 29 ord)
  • Författare:
  • Karl Christian Lammers

Kampfasen

Den 25 februari 1920 hölls ett massmöte i München, där NSDAP grundades och ett program med 25 punkter antogs. NSDAP hade sommaren 1921 knappt 1 000 medlemmar, varav många var f.d. militärer. Från 1921 var partiet organiserat militär-hierarkiskt med Hitler som ledare (Führer). Det sökte vinna anhängare från andra ”folkliga” grupper och inflytande genom massmöten och aktioner mot andra partier. I denna politik spelade de 1921 etablerade stormavdelningarna (Sturmabteilungen) SA, ett slags kamptrupper, en viktig roll. Nazismen vann efter hand större

(80 av 633 ord)
  • Författare:
  • Karl Christian Lammers

Regimfasen

Nazisterna kom till makten legalt och i överensstämmelse med författningen. Det tillförsäkrade dem lojalitet från statsapparaten, och förlamade den socialdemokratiska oppositionen. På legal grundval använde de följande månader makten till att avskaffa det demokratiska systemet och ge sig själva oinskränkt makt. Redan 4 februari inskränkte de yttrandefriheten. Riksdagshusbranden 27 februari tog de som förevändning till att upphäva de medborgerliga rättigheterna och till att försätta Tyskland i permanent undantagstillstånd. Ett nytt val i mars, som styrdes hårdhänt av partiet

(78 av 556 ord)
  • Författare:
  • Karl Christian Lammers

Det nazistiska kriget

År 1938 inleddes en politisk och ideologisk radikalisering. Nazisterna bröt med sina borgerliga koalitionspartner, terrorn mot judarna i Tyskland intensifierades och en expansionspolitik inleddes. Österrike annekterades (Anschluss), liksom de sudettyska områdena i Tjeckoslovakien, och i mars 1939 erövrades resten av Böhmen–Mähren. Med angreppet på Polen 1 september 1939 utlöste nazisterna ett nytt storkrig,

(53 av 378 ord)
  • Författare:
  • Karl Christian Lammers

Litteraturanvisning

K.D. Bracher, Die deutsche Diktatur ( 1969; engelsk översättning 1970);
Ingemar Karlsson, Historien som biologiskt öde ( 1989);
Ingemar Karlsson & A. Ruth, Samhället som teater ( 1984);
I. Kershaw, The Nazi Dictatorship ( 1985);
K.C. Lammers, Nazismens epoke: Førerstat, Volksgemeinschaft og racekrig ( 2003);
H. Lööw, Hakkorset och Wasakärven: En studie av nationalsocialismen i Sverige 1924–1950 ( 1990);
J.T. Lauridsen, Dansk nazisme: 1930–45 – og derefter ( 2002);
L. Rees, Nazismen ( svensk översättning 2009);
H.-U. Thamer, Verführung und Gewalt ( 1986);
H. Tingsten, Nazismens och fascismens idéer ( 1965).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, nazism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nazism