(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vikingatiden (cirka 800–cirka 1050)

Vikingatiden sägs ofta ha inletts med plundringen av klostret på Holy Island utanför Englands östkust 793. Vikingatågen i västerled bestod dock inte enbart av sjörövar- och handelsfärder utan inbegrep också kolonisation. Från Norge riktade sig denna mot Island och Grönland, Fär­ö­ar­na, Shetlands- och Orkneyöarna samt Hebriderna, Irland och Isle of Man.

Mellan vikingatågen och Norges enande råder ett orsakssamband. Kustlandets vikingahövdingar återvände ofta hem med rikt byte. Sina nyvunna resurser

(70 av 497 ord)

Medeltiden (cirka 1050–1536)

Vikingatiden hade varit en period av folkökning och nyodling i Norge, och trenden bestod till 1200-talets slut. Men naturförhållandena satte ändå snäva gränser för jordbrukets expansion. De gjorde också spridd gårdsbebyggelse till landets normala bosättningsform, och då som allt framgent spelade fiske och boskapsskötsel en viktig roll för befolkningens försörjning vid sidan av jordbruket. Skogsbruket var däremot ännu föga utvecklat. Stor betydelse för den norska handelssjöfarten hade medeltiden igenom kustvägen från Viken till Nordnorge, där en stor del av befolkningen

(80 av 990 ord)

Tiden 1536–1814

I samband med ett allmäneuropeiskt konjunkturuppsving vid nya tidens början inleddes en långvarig ekonomisk uppgång i Norge. Fram till 1600-talets mitt återuppodlades de flesta under agrarkrisen nedlagda gårdarna, och Nederländernas växande dominans inom skeppsbyggeri och sjöfart medförde kraftigt ökad efterfrågan därifrån på norskt skeppsvirke. I sin tur stimulerade detta till införande av en viktig teknisk nyhet inom Sydnorges skogsbruk cirka 1520, vattensågen, och snart blev sågat timmer landets främsta exportvara. Också fiskexporten ökade på 1500-talet, då sillen gick till i

(80 av 1100 ord)

Norge under unionstiden (1814–1905)

Det fria Norge som framgick ur 1814 års händelser var till sin ekonomiska och sociala struktur i huvudsak ett traditionellt samhälle, som sedan gammalt levt av självhushållande jordbruk och boskapsskötsel, oftast i kombination med fiske, sjöfart, bergsbruk, trävaruproduktion eller transporter. En råvaruproducerande sektor inom denna ekonomi fick efter hand ökad betydelse och blev alltmer exportinriktad.

Exporten drabbades under den världsomfattande lågkonjunktur som följde i Napoleonkrigens spår, bland annat beroende på att Storbritannien infört skyddstullar på norskt timmer för att gynna

(80 av 1507 ord)

Åren 1905–40

Unionsupplösningen innebar inte något brott i samhällsutvecklingen, som fortskred mot industrialisering och teknisk modernisering. Framsteg gjordes inom den elektrokemiska och metallurgiska sektorn, till stor del tack vare utländska kapitalinvesteringar. Farhågorna för alltför starkt utländskt inflytande drev fram en restriktiv koncessionslagstiftning med bestämmelser om att vattenfall och kraftstationer efter viss tid skulle tillfalla staten. Samhället blev alltmer genomorganiserat med ökat inflytande främst för LO och NAF. Arbeiderpartiet fick vid 1912 års

(70 av 496 ord)

Norge under andra världskriget

Vid krigsutbrottet 1939 förklarade sig Norge neutralt, trots att starka ekonomiska och ideologiska band förenade landet med Storbritannien. Försvaret var huvudsakligen dimensionerat för bevakningsuppgifter, då det geografiska läget ansågs som en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Snart drogs Norge dock in i det storpolitiska maktspelet. Övertygad om att Norge saknade vilja och förmåga att avvisa brittiska neutralitetskränkningar (jämför Altmarkaffären) gav Adolf Hitler order om att verkställa operation Weserübung, som innebar ockupation av Danmark och Norge. Samtidigt fattade de allierade beslut om att

(81 av 830 ord)

Efterkrigstiden

Närmast efter befrielsen styrdes Norge av en samlingsregering ledd av Einar Gerhardsen från Arbeiderpartiet. Sedan stortingsvalet på hösten 1945 givit Arbeiderpartiet egen majoritet, bildades en rent socialdemokratisk regering, vars första uppgifter blev att leda återuppbyggnaden efter kriget och att lägga grunden till en ny norsk säkerhetspolitik.

Återuppbyggnaden genomfördes i den anda av samförstånd över partigränserna som var ett arv från kriget, trots att den krävde att man ännu några år måste bibehålla den hårda krishushållningen med ransoneringar, importkontroll och statlig

(80 av 568 ord)

Oljenation utanför EU

I början av 1970-talet blev Norge en oljenation med nya välståndsmöjligheter men också med en ny utsatthet för oljeprisernas växlingar, något som tydliggjordes genom den internationella oljekrisen 1973–74. Vidare tillförde de europeiska marknadsfrågorna den politiska debatten hett stoff med stor sprängverkan. En folkomröstning om norskt medlemskap i EG (norska EF) 1972 resulterade i seger för nejsidan, trots att jalinjen hade stötts av

(62 av 438 ord)

Norge under 2000-talet

I mars 2000 ställde minoritetsregeringen en kabinettsfråga om nej till utbyggnad av gaskraftverk. Arbeiderpartiet och Høyre röstade för utbyggnad. Bondevik tvingades då avgå, och en ny socialdemokratisk regering bildades med Jens Stoltenberg som statsminister. Valet 2001 blev dock ett historiskt socialdemokratiskt nederlag, och Bondevik kom tillbaka i spetsen för en ny borgerlig koalition.

Fyra år senare

(56 av 388 ord)

Medverkande

  • Bergljot Solberg
  • Frans af Schmidt
  • Harald Gustafsson
  • Johannes Lindvall
  • Lars-Arne Norborg
  • Lennart Sjöstedt
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norge/historia