(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vikingatiden (ca 800–ca 1050)

Vikingatiden sägs ofta ha inletts med plundringen av klostret på Holy Island utanför Englands östkust 793. Vikingatågen i västerled bestod dock inte enbart av sjörövar- och handelsfärder utan inbegrep också kolonisation. Från Norge riktade sig denna mot Island och Grönland, Fär­ö­ar­na, Shetlands- och Orkneyöarna samt Hebriderna, Irland och Isle of Man.

Mellan vikingatågen och Norges enande råder ett orsakssamband. Kustlandets vikingahövdingar återvände ofta

(63 av 450 ord)

Medeltiden (ca 1050–1536)

Vikingatiden hade varit en period av folkökning och nyodling i Norge, och trenden bestod till 1200-talets slut. Men naturförhållandena satte ändå snäva gränser för jordbrukets expansion. De gjorde också spridd gårdsbebyggelse till landets normala bosättningsform, och då som allt framgent spelade fiske och boskapsskötsel en viktig roll för befolkningens försörjning vid sidan av jordbruket. Skogsbruket var däremot ännu föga utvecklat. Stor betydelse för den norska handelssjöfarten hade medeltiden igenom kustvägen från Viken till Nordnorge, där en stor del av befolkningen

(80 av 989 ord)

Tiden 1536–1814

I samband med ett allmäneuropeiskt konjunkturuppsving vid nya tidens början inleddes en långvarig ekonomisk uppgång i Norge. Fram till 1600-talets mitt återuppodlades de flesta under agrarkrisen nedlagda gårdarna, och Nederländernas växande dominans inom skeppsbyggeri och sjöfart medförde kraftigt ökad efterfrågan därifrån på norskt skeppsvirke. I sin tur stimulerade detta till införande av en viktig teknisk nyhet inom Sydnorges skogsbruk ca 1520, vattensågen, och snart blev sågat timmer landets främsta exportvara. Också fiskexporten ökade på 1500-talet, då sillen gick till i

(80 av 1075 ord)

Norge under unionstiden (1814–1905)

Det fria Norge som framgick ur 1814 års händelser var till sin ekonomiska och sociala struktur i huvudsak ett traditionellt samhälle, som sedan gammalt levt av självhushållande jordbruk och boskapsskötsel, oftast i kombination med fiske, sjöfart, bergsbruk, trävaruproduktion eller transporter. En råvaruproducerande sektor inom denna ekonomi fick efter hand ökad betydelse och blev alltmer exportinriktad. Exporten drabbades under den världsomfattande lågkonjunktur som följde i Napoleonkrigens spår, bl.a. beroende på att Storbritannien infört skyddstullar på norskt timmer för att gynna sin

(80 av 1488 ord)

Åren 1905–40

Unionsupplösningen innebar inte något brott i samhällsutvecklingen, som fortskred mot industrialisering och teknisk modernisering. Framsteg gjordes inom den elektrokemiska och metallurgiska sektorn, till stor del tack vare utländska kapitalinvesteringar. Farhågorna för alltför starkt utländskt inflytande drev fram en restriktiv koncessionslagstiftning med bestämmelser om att vattenfall och kraftstationer efter viss tid skulle tillfalla staten. Samhället blev alltmer genomorganiserat med ökat inflytande främst för LO och NAF. Arbeiderpartiet

(66 av 467 ord)

Norge under andra världskriget

Vid krigsutbrottet 1939 förklarade sig Norge neutralt, trots att starka ekonomiska och ideologiska band förenade landet med Storbritannien. Försvaret var huvudsakligen dimensionerat för bevakningsuppgifter, då det geografiska läget ansågs som en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Snart drogs Norge dock in i det storpolitiska maktspelet. Övertygad om att Norge saknade vilja och förmåga att avvisa brittiska neutralitetskränkningar (jämför Altmarkaffären) gav Hitler order om att verkställa operation Weserübung, som innebar ockupation av Danmark och Norge. Samtidigt fattade de allierade beslut om att genomföra

(80 av 774 ord)

Efterkrigstiden

Närmast efter befrielsen styrdes Norge av en samlingsregering ledd av Einar Gerhardsen från Arbeiderpartiet. Sedan stortingsvalet på hösten 1945 givit Arbeiderpartiet egen majoritet, bildades en rent socialdemokratisk regering, vars första uppgifter blev att leda återuppbyggnaden efter kriget och att lägga grunden till en ny norsk säkerhetspolitik.

Återuppbyggnaden genomfördes i den anda av samförstånd över partigränserna som var ett arv från kriget, trots att den krävde att man ännu några år måste bibehålla den hårda krishushållningen med ransoneringar, importkontroll och statlig

(80 av 1375 ord)

Medverkande

  • Bergljot Solberg
  • Frans af Schmidt
  • Harald Gustafsson
  • Johannes Lindvall
  • Lars-Arne Norborg
  • Lennart Sjöstedt
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norge/historia