Norge är liksom Danmark och Sverige en parlamentarisk och demokratisk monarki. Grundloven (grundlagen), antagen i Eidsvoll 17 maj 1814 är, sedan den svenska regeringsformen från 1809 avskaffades 1970, Europas äldsta i kraft varande skrivna författning. Den föreskrev en konstitutionell regering, som i tidens anda skulle dela makten mellan kung (verkställande), storting (lagstiftande) och domstolar (rättskipande). Grundloven är alltjämt en levande, historisk frihetssymbol, för frigörelsen först

(65 av 460 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kommunal självstyrelse och förvaltning

Den lokala självstyrelsen har sin tyngdpunkt i landets 448 kommuner, varav 47 är städer. Det beslutande

(16 av 113 ord)

Partiväsen

I Stortinget finns (2017) nio partier. Två partier, Miljøpartiet De Grønne och Rødt, har endast ett mandat vardera. Att så kan ske beror på att småpartispärren på 4 procent i Norge endast gäller fördelningen av utjämningsmandaten, inte valkretsmandaten.

I Sverige måste ett parti få stöd av minst 4 procent av väljarna nationellt, eller minst 12 procent av väljarna i valkretsen, för att få vara med och dela på valkretsmandaten; så är inte fallet i Norge. Miljøpartiet och Rødt hade i

(80 av 737 ord)

Medverkande

  • Frans af Schmidt
  • Harald Gustafsson
  • Johannes Lindvall
  • Nils Andrén
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norge/statsskick-och-politik