optik
optik (grekiska optikēʹ (teʹchnē) ’optik’, av optikoʹs ’som hör till synen’), vetenskap, teknik och instrument som rör seendet och ljuset, dvs. alstring, utbredning och detektering av elektromagnetisk strålning i det för det mänskliga ögat synliga spektralområdet (våglängder 0,4–0,7
(38 av 267 ord)Fysiologisk optik
behandlar seendets fysik, fysiologi och även psykologi samt ögats och synapparatens uppbyggnad och funktion (jämför öga
(16 av 108 ord)Geometrisk optik
Geometrisk optik har lång tradition; speglar och brännglas var kända redan under antiken. Den baseras på antagandet att ljus utbreder sig i form av strålar, vilka reflekteras vid speglande ytor eller bryts vid övergången till ett annat transparent medium. Se bild brytning; jämför brytningsindex, brytningslagen
(45 av 316 ord)Fysikalisk optik
Fysikalisk optik (vågoptik) grundas på samt förklarar fenomen som diffraktion (ljusets böjning vid hinder), interferens (överlagring av ljusvågor med förstärkning och utsläckning) och polarisation. Ljusets utbredning i tid och rum beskrivs genom Maxwells fyra ekvationer för elektromagnetiska fält. Därmed är ljuset den del av det elektromagnetiska spektrumet som ögat råkar vara känsligt för. Det allmänna sambandet för all vågutbredning mellan utbredningshastighet c (m/s), våglängd λ (m) och frekvens ν (Hz) är c = λ·ν. Ljushastigheten i vakuum är
(78 av 720 ord)Kvantoptik
Kvantoptiken beskriver hur ljus förhåller sig vid mycket små energiflöden. Ljus kan endast uppträda i bestämda minsta energikvantiteter, fotoner (ljuskvanta). Fotonenergin, E, är en funktion av våglängden och därmed av frekvensen ν, E = h·ν, där h är Plancks konstant. Ljus med våglängden 0,5 μm kan därmed anses bestå
(49 av 362 ord)