Uppslagsverket

Uppslagsverket
Logga in

perfektiv

peʹrfektiv (av latin perfeʹctus ’fullbordad’, av perfiʹcio ’fullgöra’, ’slutföra’), en aspekt som anger att verbhändelsen har nått ett naturligt slut.

I många språk uttrycks skillnaden mellan perfektiv och imperfektiv aspekt i verbets form. Jämför ryska: ja otkryl okno ’jag öppnade fönstret’; ja otkryval okno ’jag höll på att öppna fönstret’, ’jag brukade öppna fönstret’. Se också tempustermen perfekt.

Källangivelse

Vill du komma åt hela artikeln?
  • Objektiv och pålitlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.

eller
Är du en lärare? Starta din kostnadsfria provperiod härifrån.