programspråk, programmeringsspråk, språk använt för att uttrycka beräkningar som skall utföras av en dator. Programspråk har en exakt syntax och semantik för att kunna tolkas av datorn och saknar därmed de naturliga språkens flexibilitet och uttryckskraft.

Den vanligaste typen av programspråk (de imperativa) har utvecklats ur maskinspråken, de språk en dator kan tolka direkt. När ett

(56 av 399 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Programspråksutvecklingen

Programmerare i dag använder normalt inte maskinspråk utan högnivåspråk. De tidigaste programspråken utvecklades på 1950-talet, med FORTRAN som det viktigaste. Nu kunde man skriva vanliga aritmetiska uttryck som a+(c+d)*(f+2) . Men strukturen från assemblerspråken finns kvar: variabler betecknar minnesplatser, maskinspråkens hoppinstruktion finns i form av GO TO-kommandot, instruktioner för att flytta innehållet i vissa minnesceller till andra platser uttrycks med tilldelningssatser, etc. Det språk som betytt mest

(67 av 492 ord)

Medverkande

  • Bengt Nordström
  • Sten Henriksson

Litteraturanvisning

R. Sethi, Programming Languages ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, programspråk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/programspråk