public service [pɐbliksə:ʹvis] (engelska), TV och radio som är politiskt, ekonomiskt och religiöst oberoende samt drivs utan vinstsyfte och utan direkt

(21 av 150 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Termen public service användes redan på 1920-talet för att karakterisera det brittiska radioföretaget BBC:s verksamhet. John Reith var chef 1927–38 och kom att sätta sin prägel på BBC. Han fastslog med termen public service att

(35 av 249 ord)

Public service i Sverige

I maj 1924 bildades AB Radiotjänst, där ett presskonsortium med TT Nyhetsbyrån blev ägare. I bolaget ingick från hösten även företrädare för radioindustrin. Verksamheten skulle regleras genom avtal mellan bolaget och staten. Vissa grundläggande principer för radioverksamheten i Sverige slogs också fast: staten skulle utfärda regler för innehållet men inte ha ansvaret för programverksamheten; programverksamheten skulle präglas

(57 av 403 ord)

Finansiering

SVT, SR och UR finansieras med skattemedel via public service-avgiften som infördes 1 januari 2019, då den ersatte den tidigare

(20 av 138 ord)

Uppdrag och regleringar

Alla radio- och TV-sändningar som produceras i Sverige, oavsett medieplattform, lyder under radio- och TV-lagen. Lagen säger bland annat att programverksamheten ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och att det behövs ett särskilt tillstånd för att sända radio och TV, ett så kallat sändningstillstånd, med

(46 av 322 ord)

Utbud och användare

Public service-bolagens kanal- och programutbud vänder sig till olika målgrupper och ska spegla samhällets mångfald. Sveriges Radio ansvarar för radiokanalerna P1, P2, P3, P4, P6 och finskspråkiga Sisuradio. De sänder bland annat

(32 av 225 ord)

Medverkande

  • Lars Nord

Litteraturanvisning

J. McDonnell, Public Service Broadcasting (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, public service. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/public-service