Det tidiga 1800-talet förde för första gången Ryssland i direkt kontakt med Västeuropa genom landets deltagande i revolutionskrigen. Napoleons misslyckade invasion av landet 1812 blev vändpunkten i hans karriär men kom också att skapa nya förutsättningar för de ryska tsarerna, inte minst genom deras nyvunna styrkeposition i den europeiska stormaktspolitiken. Från Wienkongressen 1814–15 kom tsar Alexander I att personifiera den internationella politikens mest konservativa krafter. Han var initiativtagare till Heliga alliansen och påtog sig som ”Europas gendarm” vid olika tillfällen uppgiften

(80 av 760 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Klas-Göran Karlsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Reformer, reaktion och revolution (1796–1917). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryssland/historia/reformer-reaktion-och-revolution-1796-1917