Södermanland, Sörmland, landskap i Svealand. Södermanland gränsar i söder till Östergötland, i väster till Närke, i nordväst till Västmanland och i norr till

(23 av 160 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Södermanland avgränsas till stor del av vatten: Mälaren i norr, Hjälmaren i väster, Tisnaren och Bråviken i söder och Östersjön i öster. I stort utgör området mellan Mälaren och Bråviken en upphöjd horst, som delas upp genom öst–västliga förkastningslinjer i ett flertal bergblock. Berggrunden utgörs

(45 av 318 ord)

Klimat

Hela S. har ett ganska ensartat klimat, påverkat av de stora

(11 av 50 ord)

Växtliv

Södermanland ligger i norra delen av södra barrskogsregionen. Ca 65 % av skogsarealen utgörs av barrskog; örtrika granskogar förekommer sällsynt. Södermanlands lövskogar domineras

(22 av 154 ord)

Djurliv

Det finns goda stammar av älg, rådjur, grävling och fälthare. Kron- och dovhjort har satts ut på olika platser. Vildsvin som rymt

(22 av 154 ord)

Kulturlandskap

På Sörmländska sjöplatån har ett för Södermanland karakteristiskt odlingslandskap utvecklats. I det sjörika sprickdalslandskapet återfinns dels de för Södermanland så typiska herrgårdarna men också en stor

(26 av 179 ord)

Dialekter

Gränsen mellan uppsvenska mål i nordöst, med kärnområde i Södertörn, och mellansvenska mål i sydväst skär diagonalt genom Södermanland. I söder kan a framför gammalt mb och nd övergå till å, kåmm 'kam', bånn

(34 av 237 ord)

Ortnamn

Södermanland (fornsvenska Suþermanna land 'södermännens land') har liksom Västmanland troligen namngivits med Uppland 'landet längre uppåt, inåt' som utgångspunkt. Nordvästra Södermanland kallas Rek(arne) (reic 1100-talet) 'åslinjen', 'åsvägen', delat i

(29 av 203 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Näringslivets utveckling har starkt påverkats och gynnats av närheten till Stockholm med de stora avsättningsmöjligheterna där för landskapets olika tillverkningar.

(20 av 138 ord)

Konst

Södermanland är ett gammalt kulturlandskap med många kyrkor, slott och herrgårdar som rymmer unik konst från medeltiden och framåt. Från ännu äldre tid är en liten gudabild föreställande Frö. Utöver runstenarna finns från 1000- och 1100-talen andra exempel på den ornamentala runstensstilen – Sigurdsristningarna på Ramsundsberget samt flera gravkistor från Eskilstuna. Bland övrig romansk skulptur märks gravmonumentet i Botkyrka och portalskulptur i kyrkor runt Eskilstuna. Förnämligast utsmyckad

(67 av 474 ord)

Arkitektur

I det sörmländska landskapet utgör herrgårdarna ett markant inslag, och deras förekomst har i hög grad påverkat den övriga bebyggelsen. Södermanlands herrgårdsarkitektur är mycket rik och varierad, med alla arkitekturstilar och epoker representerade. Länge dominerade trä som byggnadsmaterial. Bland bevarade träbyggnader från 1600-talet och 1700-talets början märks Biby, Sandemar, Ånhammar och fatburen vid Högsjö. Under 1600-talet

(56 av 397 ord)

Musik

Södermanlands relativa närhet till Stockholm och till vattenvägar har gjort musiklivet öppet för impulser utifrån. Likaså har de

(18 av 126 ord)

Folkkultur

Den sörmländska folkkulturen har präglats av högreståndskultur, spridd genom de många herrgårdarna och närheten till Stockholm, vilket förhindrat framväxten av en provinsiell särart av det slag som stått i fokus för folkkulturforskningen, undantaget två områden som är väl dokumenterade och studerade. Det

(42 av 298 ord)

Södermanland i litteraturen

Den äldsta litteraturen i Södermanland finns på runstenar; därnäst kommer biskop Thomas kända visa från 1439 med inledningsraden ”Frihet är det bästa ting”. 1600-talslyrikern Skogekär Bergbo identifieras av många med Gustaf Rosenhane på Haneberg. Till herrgården Skenäs i Vingåker knyts viktiga delar av frihetstidens och den gustavianska tidens diktning: G.P. Creutz herdeidyller, G.F. Gyllenborgs strävare ”Vinterqväde” samt J.G.

(58 av 409 ord)

Förhistoria

Inom Mälarområdet, sjöplatån med inre kustlandet samt Södertörn är en forntida bebyggelseutveckling i takt med landhöjningen tydlig. Södermanland har ca 96 000 kända fornlämningar varav drygt 64 000 i Södermanlands län, nära 31 000 i Stockholms och knappt 1 000 i Västmanlands län. Flertalet tillhör de ca 3 240 gravfälten, av vilka två tredjedelar torde vara från yngre järnåldern.

Stenålderns äldre fångstkultur är känd från talrika lösfynd av bl.a. trindyxor och från

(67 av 473 ord)

Historia

Södermanlands nuvarande gränser avviker något från de medeltida. Ekerön i Mälaren överfördes under Gustav Vasas regering till Uppland, och i Stockholmstrakten torde landskapsgränsen ursprungligen ha gått genom Årstaviken, Hammarby sjö och Harstäket (nuvarande Baggensstäket), dvs. söder om Åsön (Södermalm) och Sicklaön, medan den från åtminstone 1600-talets senare del har ansetts löpa tvärs över Gamla Stan.

Södermanland kristnades ca 1100. Som landskapets apostlar omtalas särskilt den engelske biskopen Eskil samt Botvid, som omvänts till kristendomen i England. I den äldsta förteckningen

(80 av 709 ord)

Medverkande

  • Barbro Werkmäster
  • Carl Olov Sommar
  • Gunnar Ternhag
  • Göran Dahlbäck
  • Göran Hallberg
  • Jan von Konow
  • Karin Lindvall
  • Klas-Göran Selinge
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Ralph Edenheim
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Vägvisare till naturen i Stockholms län, utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län (3:e upplagan 1978);
S. Bergman & K. Curry-Lindahl (utg.), Natur i Södermanland (1952);
R. Staav & P. Öhman, Stockholms skärgård – djur och natur (1978).
Kulturlandskap:
U. Sporrong, Mälarbygd (1985).
Dialekter:
B. Pamp, Svenska dialekter (1978).
Musik:
420 svenska danspolskor, m.m., utg. av Södermanlands spelmansförbund och Sörmländska folkmusikfonden (1969);
Ingvar Andersson, Morfars fars dansmusik (1977);
Olof Andersson, Svenska låtar, Södermanland (1934, nytryck 1978).
Litteratur:
C.O. Sommar, Litterär vägvisare genom svenska landskap 3, Södermanland (1984).
Ortnamn:
B. Pamp, Ortnamnen i Sverige (5:e upplagan 1988).
Förhistoria:
D. Damell, "Södermanland", i Sverker Janson & Erik B. Lundberg (utg.), Med arkeologen landet runt (3:e upplagan 1987).
Historia:
I. Schnell, Sörmland genom tiderna (1951–52);
I. Schnell (utg.), Södermanland (1965).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Södermanland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södermanland